Välen – en lägesrapport (2): Dialogmöte med politiker och överklagan till Mark- och miljödomstolen

I den kommunala plan som lagts fram för exploatering i Välen görs löften om en ”Brett förankrad dialog” i en ”Grön Plan” för ”Ekosystemtjänster” och ”Hållbart byggande”. Kommer löften och vackra visioner att infrias?

Länsstyrelsens beslut att låta Göteborgs Stad avverka Välenskogen är överklagad till Mark- och miljödomstolen. Vi som överklagar Länsstyrelsens beslut om sk ”skyddsåtgärder i samband med avverkningen”, Anders Ridderström, ledamot i Naturskyddsföreningens kretsstyrelse, och jag själv, har fått anstånd till slutet av januari för att inkomma med mer handlingar i målet.

”Skyddsåtgärden” består av sex fågelholkar och att hänga upp några fällda trädstammar i andra träd! Ett hårresande ordval i denna tid av akuta klimatförändringar och utdöende av arter när varje träd är viktigt, i synnerhet gamla sälgar i Välenskogen!

Hade vi inte överklagat hade skogen fällts under den gångna veckan. Nu har denna natursköna oas i vår stad fått ännu en frist så låt oss fortsätta kampen och kom till Välen ni som kan för att delta i promenaderna varje lördag! Domstolens målsättning är att avgöra målet inom sex månader, så nu finns det tid och möjlighet för kommunen att delta i den dialog som man faktiskt själva tagit initiativ till (se nedan)!
Dialogmötet som hölls hos Naturskyddsföreningen i förra veckan var en bra start och där närvarade flera inflytelserika politiker: Park- och naturnämndens nya ordförande Louise Pettersson (C), Miljönämndens ordförande och kommunalrådet Emmyly Bönfors (C), biträdande kommunalrådet och ledamoten i Trafiknämnden Henrik Munck (D), vice ordförande i Kretsloppsnämnden Jöran Fagerlund (V) och AnnaSara Perslow (C), nyinvald ledamot i Kretsloppsnämnden.

Dialogmötet om Välen – brist på samordning

Glädjande nog verkar det nytillkomna Centerpartiet genuint intresserade av Välenområdets natur, vilket deras stora närvaro på mötet vittnar om. Henrik Munck kritiserade mycket riktigt bristen på samordning mellan olika förvaltningar och kommunala bolag i beslutsprocesserna i västra Göteborg och inte minst i detta ärende och betonade att ”samordning och styrning inte går i takt”. Samtidigt som Fastighetskontoret givit en markreservation för byggnation i Välen har Stadsbyggnadskontoret en översiktsplan för Frölunda och västra Göteborg, där Munck framhöll att naturen självklart måste vara en viktig del i ett sådant program, speciellt att ha en omedelbar närhet till naturen.
Naturskyddsföreningens Anders Ridderström belyste träffsäkert hur det fungerar i Göteborg där kommunens olika organ (förvaltningar, nämnder, bolag) bara ser genom sitt lilla ”cyklop” istället för att ha en övergripande helhetssyn och samordning. Anders gestikulerade samtidigt hur en snorklare tittar ner i djupet genom ett cyklop.

Vi klargjorde att vi inte är motståndare till dammarna utan att vi föreslår realistiska modifieringar av planen för att skydda den värdefulla naturen i Välen. Utan några tekniska svårigheter skulle det gå att att flytta dammbygget några tiotals meter till det område där man redan anlagt den första av dammarna i en svårt förorenad deponi, som nu istället till stora planeras få vara kvar! Inte bra! Välen, som är ett av Europas av PCB mest förorenade områden, vilket avslöjades av ett simpelt räknefel (se nedan), behöver en riktig miljöplan istället för den aktuella, som i själva verket är en ren exploateringsplan, där bostadsbyggande nu plötsligt prioriteras framför naturskydd och det sedan ett halvt sekel etablerade och viktiga idrotts- och föreningslivet i området.

Forskare slog nyligen larm i tidskriften Science om att PCB i världshaven håller på att utrota späckhuggarna. Koncentration av det svåra miljögiftet är så hög i djuren att hälften av världens späckhuggarpopulationer kommer att utrotas inom 30-50 år om inget görs. Det är naturligtvis då både oetiskt och oansvarigt att låta Välen fortsätta läcka ut PCB i stora mängder rakt ut i världshaven utan några planer från kommunens sida att åtgärda problemet!

Vi kommer nu att genomföra fler inventeringar, så gott det går i januari ska betonas! Domstolen avser att meddela dom inom sex månader, men skriver att vissa mål kan ta längre tid. Alltså en livsviktig och glädjande respit för Välenskogen!

Under tiden har jag försökt inventera vidare efter bästa förmåga. Inte så enkelt, speciellt inte att finna insekter eller gröna växter i januari vilket säger sig självt! I tisdags eftermiddag var det emellertid ett bra tillfälle då det snöat lite och levande ting som små fåglar blir lättare att upptäcka. Alldeles utanför skogsbrynet stod dock en kran och monterade upp en ny mobiltelefonantenn på en mast och bullrade och fyllde skogen med en stank av dieselavgaser. Men emellanåt tystnade kranen och plötsligt, när jag var på väg att gå hem, tämligen dyblöt och miserabel av ett ihållande duggregn och med frusna fingrar och tår, så började det kvittra ljuvligt runtomkring mig! Tre stjärtmesar hade gjort mig sällskap och var inte ett dugg besvärade av min närvaro. Kanske var de fler, men tre såg jag i alla fall. En av dem satt på bara några meters avstånd och jag hann just få upp kameran i tid innan den flög vidare in i skogen med sina kompisar. Där lyckades jag filma när de med stor energi rotade ibland buskar pickade på döda och halvdöda trädstammar. Förhoppningsvis blir det tid att klippa ihop allt videomaterialet, så att alla som inte har möjlighet att komma hit kan få lyssna på den vackra fågelsången! Stjärtmesen hade jag inte sett tidigare, men dess sång kände jag igen ifrån Välensskogen vid mina tidigare besök. Naturskyddsföreningen har gjort en läsvärd sammanställning om fågeln: ”Stjärtmesen – ingen vanlig mes”.

De pyttesmå gärdsmygarna var också där som vanligt och plöjde energiskt upp en lång fåra i förnans multnande blad och försvann in i rotvältor och bland döda trädstammar. Man tror lätt att det är en mus när man får syn på den. Gärdsmygen har ett omisskännligt och högt knäppande läte, och för den som inte sett den förut är det överraskande hur en så liten fågel kan göra så mycket väsen av sig!

Gärdsmygen äter både insekter, spindlar, frön och vintertid hittar den också puppor. Fågeln är ett så självklart inslag Välenskogen att jag glömde nämna den i mitt bemötande till Länsstyrelsen, men med myndighetens teoretiska resonemang hade knappast ens en förekomsten av en kolibri gjort någon skillnad!

Bildspel – Stjärtmes och gärdsmyg i Välenskogen

Samtidigt måste vi rikta fokus på det väsentliga och inte låta myndigheternas enahanda intresse av signalarter och rödlistade arter och huruvida deras ”samlade naturvärde” är tillräckligt för att skogar och annan natur ska få finnas kvar. Klimatförändringarna hotar redan en tredjedel av alla världens växt- och djurarter. På mindre än 30 år har insekterna minskat med 75-80% visar flera uppmärksammade studier de senaste åren. Upptäckten att manliga skalbaggar blir sterila av värmeböljor är speciellt förödande för världens landekosystem och slår hårt mot många fågelarter. Detta larmade bl a The Guardian om i höstas. Det är därför ingen överraskning att fågelbestånden av många av de vanligaste fågelarterna som grönfink och pilfink uppvisar dramatiska minskningar.

 

Upptäckt räknefel avslöjade höga föroreningshalter

2004 togs prover på PCB-och kvicksilverföroreningarna i Välen. Pga att på Miljöförvaltningen man satte ett kommatecken på fel ställe blev föroreningshalterna tio gånger mindre på pappret än vad de var i verkligheten. Detta upptäcktes av biologen Gunnar Antonsson och en skamsen förvaltningsdirektör fick erkänna att man räknat fel och att det var tio gånger mer förorenat än vad som sagts. Men trots det har alla åtgärder att avlägsna gifterna uteblivit, nu snart 20 år senare. På dialogmötet medgav Kretslopp- och vatten att deponierna längs Näsetvägen, där man nu anlägger reningsdammarna för dagvatten, är förorenade av PCB. Trots det vill man anlägga den stora dammen i detta område istället för att skövla skogen istället, som växer på obelastad mark. Kretsloppsnämndens fd ordförande Jöran Fagerlund, numera vice ordförande, föredrar hellre att låta en byggherre sanera miljögifterna, naturligtvis i utbyte mot att denne låts bebygga marken med bostäder. 27 miljoner kronor extra skulle det kosta staden att avlägsna och sanera denna deponi och lägga den stora dammen där, pengar som man nu istället låter ticka iväg när ärendet istället går till domstol. Att investera dessa extra miljoner, som nu ändå riskerar att gå förlorade, på att avlägsna deponierna och bevara skogen skulle istället kunna vända detta till en stor framgång för miljön och för politisk samverkan i den så splittrade och sargade Göteborgspolitiken. Det är ju precis vad vi behöver, så politiker tag chansen nu!, Låt inte Välenskogens orörda natur istället bli ett bondeoffer i byggherrarnas huggsexa om byggbar mark som det nu håller på att bli! I den markanvisning som Skanska och Stena har fått för hela Välens idrottsplats utlovades under år 2018 ”bred dialog”, ”Grön Plan” för ”hållbart byggande” och ”ekosystemtjänster”. Vad har denna dialog blivit av? Istället har jag nåtts av uppgifter och tips om att alla föreningar i Välen har sagts upp.

Det förefaller som mycket av stadens natur endast värdesätts rent krasst ekonomiskt och väntar på att exploateras. Det finns många skrämmande exempel på detta, t ex Ardalsberget och Halvorsäng där stora delar förstörts för byggen av mycket tveksamma logistikcentrum, varav flera gapat tomma i åratal. Logistikcentrumen ska vara klara då containerhamnen byggs ut till en av de största i Europa. För att kunna ta emot de största megacontainerfartygen som finns ska en hel ö, lilla Aspholmen, sprängas bort och en värdefull grund havsvik med ålgräsängar, som är barnkammare för fisk ,att fyllas igen med betong! Varken klimat- eller artsmart!

Lilla Aspholmen och havsviken som försvinner när Göteborgs Hamn ska utvidgas

 

Välenområdet och Stora ån viktigt för vandrande fisk och som skydd mot översvämningar

Välen och Stora ån har en gång i tiden varit ett stort våtmarksområde som har odlats upp och använts som betesmark, dikats ut och dränerats. Och nu riskerar alltmer att exploateras bort. Stora ån och dess biflöden är ett lekområde för havsvandrande öring som hotas allvarligt av byggnation i Sisjön och utbyggnad Sisjöns Centrum. Bäckarna från Sisjön har skadats allvarligt av exploateringen och nya kulverteringar och skövlingar innebär svåra vandringshinder för fisken.

Våtmarker är ett utomordentligt viktigt skydd mot översvämningar och all fortsatt exploatering av Välen och Stora ån bör därför undvikas och ursprungliga våtmarker återställas som man gör på många andra håll men den insikten har ännu inte nått våra politiker. Kanske om ett par årtionden år när staden riskerar att stå under vatten i takt med att världshaven fortsätter att stiga?

Hur länge till ska våra myndigheterna få sitta vid sina skrivbord och envist mäta naturvärden med tumstock? Utdöendet av arter hotar vår egen existens. Majoriteten av den vegetabiliska föda vi äter är beroende av pollinerande djur: frukt, nötter och grönsaker. Vete och flera andra viktiga grödor pollineras visserligen med hjälp av vinden, men insekter, maskar och andra organismer har även betydelse för dessa, bl a i att hålla jorden i balans, lucker och näringsrik. Vår diet skulle bli väldigt begränsad och komplicerad utan pollinatörerna. Vår överlevnad står på spel. Massvält är ett mycket allvarligt hot mot hela mänskligheten.

Utgångspunkten i denna tid med redan långt gångna klimatförändringar måste vara att bevarandet av naturlig skog har högsta prioritet för att skydda klimatet och för arternas överlevnad!

Välen är ett fågelparadis. Där finns 223 fågelarter dokumenterade sedan 1960-talet. Det innebär att trots föroreningarna i deponierna området finns det tillräckligt med värdefull natur som skänker föda för denna stora variation av fåglar.

Det är vårt ansvar att agera nu! Inte när det är för sent!