Välen – en lägesrapport.

Lagmaskinen Skanska, Kommunen och Länsstyrelsen. Är det verkligen så här en rättstat på härskarmanér ska styra och ställa över skyddet av miljö och natur?

Läget är kritiskt och Välenskogen hotas nu av omedelbar fällning. Jag skulle ha informerat alla er trogna supportrar och läsare om situationen långt tidigare men problem med hälsan har tvingat mig att vila och försöka återfå krafterna. Jag vädjar till alla som inte gjort det att skriva på namninsamlingen! Här är länken: https://www.skrivunder.com/radda_freda_och_bevara_valen_nej_tillreningsverket_i_valens_naturreservat_och_naturomrade

Det är så viktigt att vi visar hur många vi är som vill bevara denna underbara natur i vår stad! För de vilda djurens skull och för vår egen hälsa och möjlighet till rekreation i vacker, ostörd och rofylld riktig natur i vår stad, något som blir mer och mer en bristvara för många i takt med den allt snabbare exploateringen av stadens natur.

Välenskogen en vacker höstdag
Välenskogen en vacker höstdag

Era underskrifter inklusive kommentarerna kommer inom kort överlämnas till Göteborgs ansvariga politiker. Imorgon kommer det hållas ett dialogmöte med några av dem hos Naturskyddsföreningen.

Över 1300 personer har skrivit på och jag tackar er alla som gjort det.

Länsstyrelsen har den 20 december beviljat avverkningen. Ett beslut som fattades på bara två dagar efter det att jag den 18:e december lämnat in ett 10 sidor långt bemötande med sju bildbilagor innehållande en mängd information och fotodokumentation av hotade djurarter, varav en hel del information som inte framkommit tidigare.

Jag ringde upp Kretsloppsnämndens dåvarande ordförande Jöran Fagerlund den 8 oktober i höstas. Då berättade han att vi inväntar vad Länsstyrelsen skulle säga och så agerar vi utifrån det. En helt alternativ placering är svår men vi skall se om vi kan göra någon form av modifiering av placeringen, meddelade mig nämndordföranden.

Bakom skogen ligger en större yta med vass. Den är inte helt så stor som dammen, men majoriteten av träden skulle kunna bevaras om man la den delvis där. Jag vädjar fortsatt till Kretslopp- och Vatten att tänka över saken och inte skövla skogen utan att alternativen blir diskuterade!

Den av Kretsloppsnämnden utlovade inventeringen av området har dock uteblivit – istället är det jag som med begränsade resurser och förmåga på egen hand fått göra inventeringar och försöka fotografera icke tidigare kända arter i den hotade skogen. Det är naturligtvis fel årstid för att på ett korrekt sätt kunna dokumentera artrikedomen och den kraftigt bullrande verksamheten från bygget skrämmer samtidigt bort många fåglar. Mot mig har jag det samspelta laget Skanska-Länsstyrelsen och Kretslopp/Göteborgs Stad, som efter att GP (och Etc) skrivit om flera reportage om mitt avslöjande i höstas om hur flagrant Göteborgs Stad har låtit bli att undersöka naturvärdena i området nu försäkrar att allt går rätt till.

Men så är inte fallet!

Den påbörjade avverkningen stoppades i oktober i höstas då Länsstyrelsen efter mitt larm om att Kretslopp- och Vatten bryter mot Miljöbalken på en rad punkter, däribland skyddet av vilda fåglar i Artskyddsförordningen samt Miljöbalkens krav på att utreda om det finns betydande miljöpåverkan och då undersöka alternativ placering, försökte rädda ansiktet då de tidigare beviljat planen utan några betänkligheter för att den inte innehållit ett enda ord om artförekomsten. Länsstyrelsen ålade nu Göteborgs Stad att utreda artförekomsten i skogen. Förekomsten av så många som 20 rödlistade fågelarter i området hade helt förbisetts i plan- och beslutsprocessen. Efter att massmedias skriverier om ärendets graverande brister publicerade Miljöpartiet De Gröna i Göteborg ett långt pressmeddelande i ett inlägg på partiets Facebooksida. Flera av partiets politiker har haft ledande roller i beslutsprocessen i form av ordförandeposter i involverade nämnder (Byggnadsnämnden, Kretsloppsnämnden (1:e vice ordförande), Miljönämnden, Park- och naturnämden (vice ordförande)) och de insåg väl att detta hotade att bli en riktig PR-kris för partiet. MP:s ledning hade under sommaren skrivit en artikel i GP där man berömde sig själva för att man skyddat mycket mer natur än någon annan i Göteborg, däribland Välen som man gjort till naturreservat (med orätt eftersom det varit olika enskilda personers långa kamp över flera årtionden som lett till detta). I pressmeddelandet citerades Kretsloppsnämndens förste vice ordförade Ronnie Ljungh (MP), som klargjorde att dammprojektet skulle genomlysas noggrant innan man går vidare inte minst i form av en naturvärdesinventering och att informationen till allmänheten måste bli bättre och att man ska vara lyhörda för de synpunkter som berörda invånare framför. Samma inlägg började med ett uttalande av miljökommunalrådet Kamne, som proklamerade att ”alla arbeten i Välen måste självklart följa kraven i Miljöbalken. Det är oacceptabelt om det är så att de som utför inte följer lagen”.

MP:s pressmeddelande på Facebook. Källa: Facebook och Miljöpartiet

Men trots dessa tunga allvarsord och besked har i praktiken ingenting förändrats. Tvärtom. Man har fortsatt bygget helt enligt planen så nära gränsen till avverkningstoppet som det går. Detta trots Lst:s stopp. Det sätter naturligtvis en stor på press på Länsstyrelsen då kommunen under tiden då avverkningsstoppet har varit i kraft samtidigt har passerat ”the point of no return”. En helt ny väg dimensionerad för tunga grävmaskiner anlades till platsen där den stora dammen ska byggas – dessutom under falsk förevändning av att man bara breddade en gång- och cykelbanan (läs mer nedan).

Någon riktig inventering av i området som utlovades har det inte heller blivit tal om, blott en närmast komisk och undermålig syn av de större träden i skogen, som utfördes så felaktigt att de viktigaste träden har blivit bestämda till fel trädslag samt att trädens stamdiameter mättes fel. (läs mer nedan)



Den utlovade inventeringen byttes istället ut mot en några sidor lång ”utredning av artskydd”, vilket var det enda som efterfrågades av Länsstyrelsen. Denna utfördes av en miljökonsult och innehåller en rad allvarliga fel. Först och främst är skogen felaktigt karaktäriserad som ”igenvuxen och saknar i princip buskskikt”. Man kan fråga sig om konsultfirman som gjort utredningen ens varit i skogen? Visst finns det ett buskskikt. Det växer mycket hagtorn inne i skogen, samt en del rönn och hassel. Där växer också stora buskage av slån, nypon, hallon, björnbär och brakved. Jag redogör i detalj för detta i mitt bemötande till Länsstyrelsen som publiceras så snart jag hinner i ett separat inlägg tillsammans med mina till Länsstyrelsen insända bildbilagor.

Fågelarter som järnsparv och näktergal, vilka båda lever i och omkring skogen, avfärdas i utredningen med argumentet att skogen saknar buskskikt och att dessa fågelarter behöver ett välutvecklat buskskikt. Titta på några av mina bilder nedan:

”Igenvuxen skog utan buskar”
buskar av nypon, slån och rönn i Välenskogen
Buskskikt: Trubbhagtorn. Inne i Välenskogen växer det gott om hagtorn, på bilden ibland döda och döende sälgstammar som ligger på marken
Vildrosor i Välenskogen

Också Välens naturreservat kommer både att påverkas och en känslig och mycket vacker del kommer att exploateras och få hela sin natursköna karaktär förstörd, trots påståendet om att naturskyddat Välen i form av ett naturreservat. Ett naturreservat ska lämnas orört och inte skövlas i någon del. Det är något man inte får tumma på för då är det inte längre ett naturreservat. Det är hela poängen att naturen där ska skyddas från exploatering!


Där den vackra skogen ligger längs den underbara promenadvägen längs med skogen, som tystar bullret från Näsetvägen, kommer det nu istället vara en med höga stängsel inhägnad nästan 100 meter bred damm med anslutande brunnar, infartsväg och andra anordningar, följd av ett kalt fält utan någon växtlighet annat än fotbollsplanernas gräs ända bort till den hårt trafikerade vägen. Så blir det! Låt oss ända hoppas att politikerna lyssnar och inte tycker att detta är ett bra sätt att fördärva ett vackert naturområde och naturreservat!


Den natursköna skogen som är mycket viktig för sårbara och hotade djurarter, däribland fladdermöss, vilda bin, skalbaggar och många rödlistade fågelarter ska enligt Länsstyrelsens artskyddsinspektör och områdesskyddschef som beslutat i ärendet kompenseras av sex fågelholkar och genom att hänga upp några av de fällda trädens stammar i andra träd i närområdet, liknande någon slags julgransdekoration i jätteformat.

Det är greenwashing på hög nivå att kalla de nämnda åtgärderna för kompensation!

Förlusten av en skog som vuxit sig stor och blivit en mycket viktig del i det känsliga ekosystemet utmed Stora Ån i Välens naturreservatet låter sig inte ersättas av fågelholkar och stockar. I skogen byggde fåglarna sina egna bon på samma sätt som de gjort i över hundra miljoner år. De behöver inga fågelholkar. På andra platser i Välen har det satts upp fågelholkar. Jag hittar dem ibland liggande på marken. De har ruttnat sönder och ramlat ner ifrån träden eftersom de inte byts ut i tid. Hoppas det inte var fågelungar boet när det hände.

Träden som de skövlade trädstammarna är tänkta att fästas vid växer dessutom på en stor och mycket giftig deponi – som man utan några betänkligheter låter ligga kvar. Denna borde under alla omständigheter istället avlägsnas för att rena Välenområdet, som gäller som den värst PCB-förorenade platsen i Europa – vilket styrks av en stor toxikologisk undersökning av organismer i området som gjorts vid SU, biologen Gunnar Antonsson m fl. Att leda ner förorenat dagvatten från Frölunda torg och Västerleden till Välen och dess naturreservat för att rena det där, så gott det går ska tilläggas, blir milt uttryckt hyckleri när man beaktar hur mycket föroreningar som ligger i Välen och sipprat ut i naturen, i ån och Askimsviken sedan 50-60 års tid. Borde inte detta ha högsta prioritet?

Jag motsätter jag mig inte bygget av dammarna. Jag har istället föreslagit att man lägger det på en mycket lämpligare plats, intill den dammen man redan grävt och där det finns gott om plats och ingen skog. Samtidigt måste man ifrågasätta värdet av åtgärden. Inom 15-20 år har hela länder som Frankrike och Norge beslutat att all vägburen fordonstrafik med förbränningsmotorer kommer att upphöra och förbjudas. Samma förbud träder i kraft år 2050 i den amerikanska storstaden Boston och många fler kommer att följa. Det är otänkbart att förbränningsmotorernas tid även i vårt land inte snart är ett minne blott. Mängderna förorenat dagvatten kommer att minska väsentligt. Den elektrifierade lokaltrafiken kommer att byggas ut stort, på vägarna kommer fordonen vara eldrivna. Dammbygget i Välen kommer i ett väldigt sent skede och dess nytta är bara kortsiktig och dessutom mycket begränsad då det förorenade dagvattnet längs stora delar av Stora ån, i Sisjön och utmed stora delar av Söderleden fortsätt kommer att lämnas utan åtgärd. I fortsättningen bör vi lägga resurserna på att ersätta trafiken med förbränningsmotorer istället för att som nu försumma lokaltrafikens modernisering i takt med vilken fordonstrafiken ständigt ökar och våra vägar måste byggas ut för att klara de växande trafikmängderna.



Med stöd av de felaktiga antagandena om skogen ströks nästan alla hotade fågelarter som dokumenterats eftersom den skogstypen inte är passande för dem. Nödvändiga inventeringar i skogen däremot, för att se vad som verkligen lever där lyser fullständigt med sin frånvaro. Ingen har inventerat denna skog på fåglar, insekter eller något annat, blott en en äldre inventering av växter i området finns, men det specifika skogspartiet är inte explicit kartlagt, och kommunens utredning har inte ens tittat på denna gamla kartläggning.

Fågelskådandet sker som många känner till framför allt i de yttre delarna av Välen. På Ängåsfältet, den lokal som inbegriper skogen, har det gjorts 2000 fågelobservationer år 2000-2019. När man går igenom de sökträffarna som har kommentarer ser man ytterst få observationer har gjorts inne i själva skogen. Nästan alla görs ifrån fälten runtomkring – speciellt fotbollsplanen. Trots det så är ganska många fåglar dokumenterade i träden i kanten av skogen eller flygande dit eller därifrån eller tätt förbi. Däribland de rödlistade rosenfinken (*VU) och ängspiplärkan (VU). Dessa mer detaljerade uppgifter om observationer som direkt kan knytas till skogen har inte alls gåtts igenom i den mycket tunna utredningen. Några exempel på sådana observationer av rödlistade fågelarter i artportalen:

Mindre hackspett – hane. 2018-04-17
I skogskanten nära telemasten som i sin tur ligger nära rugbyplanen.

Mindre hackspett – hane. 2018-04-17
Den sågs och hördes kiande i skogen ca 80 m S om assyriska föreningens klubbstuga (Klubbvägen 51). 

Rosenfink – hane. 2013-05-29 
Sjöng flitigt i kanten av skogen ett 100 tal meter sv om välens gräsplaner.

Mindre hackspett – hona. 2010-12-27
I träden och buskarna mot Stora ån ca. 100 m från blå bron.

Sävsparv. 2016-04-04
Den flög österut längs sydsidan av rugbyplanen.

*VU=vulnerable/sårbar art


För att illustrera hur svårt det är för mig att på egen hand artinventera skogen vill belysa med enkelbeckasinerna som jag sett och dokumenterat vid flera tillfällen i höstas. Enkelbeckasinen är en art med en mycket negativ trend – den är utrotningshotad i Tyskland som är ett föregångsland när det gäller att hålla järnkoll på fågelbestånden, då stora ekonomiska resurser avsätts för den statliga fågelövervakningen. I Välen finns arten inte omnämnd i ”utredningen om artskydd”. Följande skrev jag till Länsstyrelsen om detta.

Enkelbeckasin
(ej nämnd, negativ trend). I november 2018 påträffade jag enkelbeckasiner på marken ibland träden inne i skogen. De skrämdes av min närvaro och flög bort. Enkelbeckasinen är klassad som hotad nästan överallt där den förekommer i Tyskland (https://www.bund.net/tiere-pflanzen/tiere/voegel/bekassine/) och arten uppvisar även i Sverige minskande bestånd. I oktober 2018 fotograferade jag tre enkelbeckasiner som lyfte ifrån vegetationen alldeles intill skogen, på Ängåsfältet, blott ett femtiotal meter från platsen där jag påträffade fåglarna i skogen i vid dess norra ände. Denna del av skogen har karaktär av sumpskog och fuktäng och är relativt öppen i kantzonen men ändå skyddad av hög vass utanför, och kan därför vara en lämplig miljö för beckasinen att bygga bo. Om dammbygget utförs som planerat kommer denna miljö förstöras. Förekomsten av arten är dåligt dokumenterad i denna del av Välen, den enda och senaste observationen som förekommer i artportalen på lokalen gjordes 2011. Det vore mycket viktigt att undersöka om arten häckar och bygger bo i området.

Den miljöpartistiska politikern och tidigare riksdagsledamoten Gudrun Lindvall, varnade redan 2002 om den kraftiga tillbakagången av enkelbeckasinen:

”I Sverige har arten minskat med 75 % sedan mitten av 70-talet. Orsaken till tillbakagången är osäker, men en trolig orsak tros vara utdikningen av sumpskog, en mycket produktiv men allt sällsyntare biotop. Under de senaste 20 åren har 350 000 hektar sumpskog försvunnit.” (http://data.riksdagen.se/dokument/GN02MJ902)

I den hotade finns naturliga förutsättningar för att det ska utvecklas en utpräglad och naturlig sumpskog. Så som det varit i Välen och längs med Stora ån en gång i tiden innan markerna dikades ur, odlades upp och nu i ökande utsträckning exploateras, hårdgörs och förstörs för en oöverskådlig framtid. Är det hållbart att fortsätta det sista lilla chanserna vi har till att få tillbaka denna ursprungliga natur, som nu håller på att uppstå efter att området fått växa fritt i många årtionden? Med relativt små ansträngningar skulle vi kunna göra området till en äkta och helt fantastisk sumpskog genom att ta bort dikena, ta bort bort vallarna längs med ån och avlägsna de förfärliga deponierna som förstör något oerhört för allt djurliv i Välen och är en ouppmärksammad men trots allt allvarlig hälsorisk för människor som badar i havet alldeles i närheten av Välen. Varför städar vi inte bort dessa eländiga miljösynder som man gör på alla andra håll och gör Välen till vad det en gång varit, en förtrollande underbar natur?

Ska vi istället vara så dumma att fälla denna vackra skog och låta PCB och deponier ligga kvar och aldrig låta djurlivet bli så rikt som det har förutsättningar att bli i Välen?

Jag ska också informera om att nästan alla mina foton är geotaggade.

”Utredningen av artskydd” fokuserade nästan uteslutande på en uppräkning av de ifrån artdatabanken inrapporterade fågelarterna i området varpå dessa ströks från listan en efter en genom att skogens värde förklarades som mindre viktig eller oviktig för de respektive fågelarterna. Kvar blev två fågelarter – mindre hackspett och entita – för vilka skogen antogs ha ett större värde.

Med stöd av den felaktiga beskrivningen av skogen avskrivs det stora flertalet av de rödlistade fågelarterna som finns dokumenterade i området då skogspartiet enligt kommunens utredning inte är lämpat för dessa arter.

En fladdermusexpert tillfrågas också, som anser att befintliga trädbevuxna partier längs Stora Ån är mycket viktiga för fladdermössen.

Ett exempel på ett av de många felen i utredningen:

Näktergal

Kommunens utredning: ”Den behöver täta buskage eller öppna lövskogar med välutvecklat buskskikt. Arten undviker högvuxen skog, och nyttjar därför troligen inte skogspartiet i sig. Men den skulle kunna utnyttja kantzoner om dessa är buskrika och andra buskage i närområdet, de befintliga observationerna är nästan uteslutande gjorda i närområdet. Näktergal analyseras inte vidare”

Mitt bemötande till Lst: Näktergal har hörts sjunga inifrån skogen på nätterna under hela november månad och en bit in i december. Videoinspelning av detta har gjorts på plats. Sången har lokaliserats från fem-sex olika platser samtidigt, varav åtminstone två i skogen- och övriga inom cirka hundra meters avstånd på bägge sidor om Stora ån.

Trots felen och bristerna i utredningen så görs ändå en riktig helhetsbedömning i slutändan. Miljökonsulten uppmanar Göteborgs Stad att bevara så mycket som möjligt av skogspartiet. I mitt mer än dubbelt så långa bemötande till Lst så instämmer jag i till Miljökonsultens slutsats – att så mycket som möjligt bör bevaras och föreslår att skogen bevaras i sin helhet, då det också finns mycket bättre lämpad plats att anläggarna direkt utanför skogen, och att då också deponiproblemenen en gång för all skulle lösas.

Men mitt bemötande kördes prompt över av Länsstyrelsen genom en generaliserad och kort argumentation att avverkningen inte hotar någon av arternas bevarandestatus. Det spelar alltså i princip ingen som helst hur rödlistad en art är, för ingen avverkning av ett till ytan så begränsat område kommer att hota artens överlevnad. På samma sätt har betydligt större områden som Halvorsäng och Ardalsberget, några av för den biologiska mångfalden viktigaste miljöerna i hela Göteborg, helt eller till stora delar skövlats. På och utmed Ardalsberget fanns 54 arter av vildbin och humlor dokumenterade och ett antal rödlistade fågelarter. Länsstyrelsen tog ingen som helst notis om detta när den stora bergtäkten beviljades eller när ädellövskogen på Ardalsberget fälldes i strid med domen i Mark- och Miljööverdomstolen. Då kommer naturligtvis inte vår ”artskyddsmyndighet” att lägga fingrarna emellan för en exploatering i ett så obetydligt område som Välen, inte ens om det är skyddat som naturreservat.

Klaganden menar dels att utredningen gjort felaktiga bedömningar för en rad arter, dels att flera djurarter utelämnats ur utredningen på felaktiga grunder. Länsstyrelsen konstaterar inledningsvis att utredningen besvarat de frågor som Länsstyrelsen tidigare ställt. När det gäller fågelarterna för vilka utredningen bedömer att avverkningsområdet har mindre betydelse föranleder klagandens synpunkter inte Länsstyrelsen att ändra inställning i frågan. Att en art använder ett område betyder inte per automatik att området har sådan betydelse för arten att en förlust av området riskerar försämra artens bevarandestatus. Länsstyrelsen ifrågasätter inte klagandens uppgifter om att enkelbeckasin, törnskata, sidensvans och fasan påträffats i området. Avverkningsområdets betydelse för dessa arters bevarandestatus bedömer dock Länsstyrelsen är liten. Enkelbeckasin finner betydelsefulla miljöer inom naturreservatet. Övriga arter är generalister som har andra likvärdiga eller mer betydelsefulla områden att tillgå i närområdet, vilka dessutom har god återhämtningsförmåga, dvs. de nyskapas relativt snabbt naturligt. Övriga arter som nämns i klagandens yttrande föranleder ingen åtgärd från Länsstyrelsen i det här ärendet.

Bristfällig trädsyn är ingen inventering

När jag tillsammans med Anders Ridderström på Naturskyddsföreningen och biologen Gunnar Antonsson besökte skogen träffade vi på en ung anställd från Skanska som hade skickats ut för att mäta trädens stamdiameter. Mätningen gjordes på felaktigt sätt och med ett för ändamålet icke lämpat instrument. Måttband ska användas för stamomkrets och stammens omkrets på sälg ska mätas innan den delar sig, vilket heller inte gjordes. Av erfarenhet delar sig grova äldre sälgar nästan nästan alltid under brösthöjd (130 cm där mätning normalt ska göras). Träden hade innan mätningen inventerats av en biolog fick vi veta av en tjänsteman från Kretslopp- och Vatten som också var på plats. När jag innan jul besökte skogen såg jag att någon skrivit namnet på träden på vissa av de stora träden: På de omisskännliga björkarna står det riktigt nog ”björk”. Men två av de äldsta och grövsta sälgarna däremot, ett par av de viktigaste naturvårdsträden i området, står det ”pil”. Svårt att begripa att den lilla kvasi-inventering som gjorts alltså inte kunnat skilja på sälg och pil.

Ett förslag som jag lagt fram till Kretslopp och Vatten om en alternativ placering av den stora dammen inom samma område, vilket skulle rädda skogen, har inte fått något gehör. Jag skickade det till nästan alla politiker i de sex berörda nämnderna i Göteborgs Stad i höstas. En enda reaktion fick jag, från Trafiknämndens Henrik Munck (D), som skickade två stora tummen upp tillbaka och skrev ”riktigt bra jobbat!”. Riktigt kul att få sådana reaktioner och lika besviken över att den stora massan politiker i Göteborg tiger.

Mitt förslag till alternativ placering av den stora dammen



Sedan dess har vi fått nya politiker och imorgon kommer Naturskyddsföreningen att ha ett dialogmöte med flera politiker, däribland nyvalda ordförande i flera involverade nämnder, både Park- och Natur och Miljönämnden. Båda leds av Centerpartiets nya friska krafter och de var snabba att svara på inbjudan med ett positivt tonfall. Miljöpartiets nya ledning har också sagt ja till dialog, men i skrivande stund kommer ingen av dem att närvara imorgon då mötestiden inte passar. Jag vädjar till Miljöpartiet att leta rätt på någon som kan medverka och representera partiet för det behövs för att stärka naturskyddet – om några dagar riskerar skogen att vara ett minne blott och då finns inget att ha någon dialog om längre! Det är väldigt tråkigt om Miljöpartiet då inte har medverkat i dialogen. Representanter från Kretsloppsnämnden och förvaltningen ska också komma till mötet och jag hoppas de kommer ge dialogen en juste chans och inte omedelbart fälla skogen efter det att min tid överklagande av Länsstyrelsens beslut går ut på nu på torsdag.


En alternativ placering av den stora dammen skulle enligt en projektansvarig på Kretslopp som jag talat med innebära att man skulle få gräva bort omkring 2.5 gånger mer av den svårt förorenade deponivallen utmed Näsetvägen, där den första upptagningsdammen lagts. Det är alltså enbart en kostnadsfråga medan den vackra naturens värde inte kan mätas i pengar. Nya pengar kan återskapas men aldrig skön natur. Det vore en självklarhet att helt avlägsna dessa deponier innan man bygger ett reningsverk, då det lakar ur stora mängder föroreningar ur dessa,

Samtidigt som man inväntade Länsstyrelsens beslut ångade Kretslopp- och Vatten och Skanska alltså istället på med arbetet och anlade en infartsväg till den planerade stora dammen. Detta arbete gjordes under förevändning av att det handlade om något helt annat. Anonyma avspärrningsskyltar sattes upp där allmänheten informerades om att ”vi ska utföra en bredare güng- och cykelväg”. Jag förstod genast vad det handlade om. Ingen breddar halva sträckan av en 150 meter lång redan tillräckligt bred cykelbana. Arbetet gjordes av Skanska som också utför arbetet med reningsverket. Jag frågade deras platschef vad som pågick och fick samma svar ”breddar gång och cykelbanan“. Av vilken anledning då frågade jag? Platschefen svarade då att det gjordes för att man skall kunna köra in till dammarna. Det var hela handlade inte om någon ”breddning utan GC-banan grävdes helt och hållet bort och en ny bastant fyra meter bred infartsväg byggdes, dimensionerad för monstruösa grävmaskiner. Dammarna måste servas och ska hållas fria från vegetation En vacker äldre sälg fälldes samt andra träd. De träd och buskage som lämnades kvar skövlades sedan utan lov av World of Golf ett par veckor senare (kommer med mer info om min anmälan av detta senare).

Bildgalleri: Väg till dammbygge anläggs under förevändning av breddning


Folk som promenerade i området trodde helt säkert på informationen och att det var Trafikkontoret som utförde, eftersom de ansvarar för gång- och cykelbanorna i staden. Verkligen beklagligt att Kretslopp och vatten far med osanning när nämndledningen kort dessförinnan lovat att informationen till allmänheten ska bli bättre. Se foton på min hemsida.

Skanska har nu i flera månaders tid strålkastare av läktarformat riktad rakt in i naturreservatet. Djur och natur bländas kvällar och nätter igenom. Under helgerna har nu arbetet legat nere i tre veckor, men strålkastaren har lämnats konstant på likväl. Det är inte slarv eller okunskap om vilka konsekvenser det får för djuren att bli konstant bländade nattetid. Det är ren illvilja från Skanska. Jag fotograferade ljuset inatt med 1400 millimeters teleobjektiv från köksfönstret, på nästan en halv kilometers avstånd, och då har ljuset gått igenom skogen och och naturreservatet naturreservatet för att nå mig. Det är så kraftigt att det lyser upp inomhus:








Skanskas konstanta bländande av Välens naturreservat

Vägar för de tunga maskinerna har byggts på fotbollsplanerna. Uppgiften om att planerna ska bebyggas ändå, som ingen känner till offentligt, framkom som jag tidigare skrivit i Kretsloppsförvaltningens dokument i ärendet, som inte varit kända då man höll knäpptyst om hela ärendet i två år tills allt var beslutat och klart. Det hade bara nämnts i en kort mening av en anställd på Stadsbyggnadskontoret att fotbollsplanerna ändå ska bebyggas.

Kretsloppsnämndens ledning är bekymrad över kostnadsökningen som stoppet har orsakat. Naturvärderna förefaller mindre intressanta: När jag ringde upp nämndens förste vice ordförande Ronnie Ljungh den 20 december och informerade honom om att Länsstyrelsen just sagt ja till avverkningen sa Ljungh först att han är lite besviken på att Länsstyrelsen inte krävde mer. Det hade han förväntat sig.
Men nu handlade det för honom vad som skulle göras för att kompensera för den biologiska förlusten. ”Du kan plantera ny skog” svarade han mig när jag hävdade att det inte går att kompensera om man sågar ner alla träden som vuxit upp där under 60 års tid. Jag påtalade då vikten att bevara all skyddsvärd skog i ljuset av det stora klimathotet.
– Ja, men det kan vi inte hantera i det här fallet, svarade Ljungh. Nu ligger det inte i reservatsområdet utan utanför, fortsatte den vice nämndordföranden. Ett uttalande som gjorde mig förbluffad.

– Det stämmer ju inte, invände jag Dammen kommer ju att gå in i naturreservatet.
– Det är inte den informationen jag har fått, svarade Ljungh.
– Jo då det står ju redan i beslutsunderlaget.

Titta på Kretslopp- och vattens egen planritning i Tjänsteutlåtandet så ser man hur felinformerad Ljungh är. Det är tydligt hur den grönmarkerade naturreservatetsgränsen ligger i dammen (rödmarkerad). På det bredaste stället kommer ca 10-15 meter av naturreservatet att exploateras:

De stora vackra björkarna som växer längs med promenadvägen i naturreservatet är alla markerade för avverkning, samt många mindre träd som är omarkerade men kommer att fällas. De två äppelträden berättade Skanska att man ville spara men eftersom dammens slänt kommer att gå ända upp till vägen flera meter in i naturreservatet så kommer äppelträdens rötter säkerligen att kapas även om träden skulle kunna stå kvar med någon meters marginal.  ”Tre till fem träd kommer avverkas i naturreservatet” stod det redan i Kretsloppsförvaltningens beslutsunderlag. Det är i själva verket betydligt fler än dessa tre-fem träd som kommer att avverkas i naturreservatet, en felaktig uppgift som fått stå oemotsagd och som Länsstyrelsen inte heller har tagit någon hänsyn till i sitt beslut. Passande nog har Skanska slitit upp och slängt iväg stolpen som markerar naturreservatsgränsen på det ställe där naturreservatet skär in som mest in i exploateringsområdet (vid den gula ringen), varför det i dagsläget inte går att avgöra hur många fler träd i naturreservatet som kommer att skövlas. I denna del av naturreservatet är många av träden sprejade med blå markeringar. Området är dessutom delvis avspärrat med förbudsskyltar så varje gång jag tar mig in där riskerar jag anmälan och åtal, trots att jag gör allt detta i allmänhetens intresse.

Länsstyrelsen försvårade dessutom det hela för mig genom att inte delge mig kommunens utredning i tid.

Först i början av december fick jag veta att utredningen hade inkommit till Lst redan den 11 november, men Lst hade inte delgivit mig då utan först efter att jag kontaktat Lst. Jag fick då utredningen e-postad till mig och en veckas tid att skicka in ett yttrande. Jag kontaktade artskyddsinspektören på Lst som handlägger frågan och upplyste om att jag givits för lite tid.

Denne förstod att det var svårt för mig att ”utveckla min talan på ett sätt som jag tycker att frågan förtjänar” och fortsatte ”men jag tror… jag kan ju inte säga att jag… att det inte finns någonting som är av intresse i det här ärendet. Jag känner att vi har en hyfsat bra bild av naturvärden och arter i området”.

Det var alltså då redan tämligen tydligt att Lst hade beslutet klart för sig oavsett vilka uppgifter jag inkom med.

Varför hade man då dröjt så länge med att delge mig? För att ”jag hade för avsikt att skicka det här mycket tidigare till dig förstås, när det kom in. Jag trodde nog att jag hade gjort det men det hade jag ju inte”. Efter att artskyddsinspektören själv förklarat att man normalt sett så får två veckor ”så jag skulle kunna ge dig en vecka till.”

Hyggligt. Två dagar tog det sedan för Länsstyrelsen avfärda och avslå mitt yrkande. Det är inte förtroendeingivande! Att det skall bli tal om någon inventering under dessa förhållanden är helt otänkbart.

Och redan samma dag som Länsstyrelsens beslut kom så publicerade Kretslopp snabbt uppgifterna på Göteborgs Stads hemsida. Viljan till en verklig dialog och den utlovade ”lyhördheten” förefaller i praktiken vara mycket liten när man läser följande:

(Uppdaterad 18-12-20) Länsstyrelsen har gett klartecken till Kretslopp och vatten att fortsätta anlägga reningsdammar vid Välen efter att en utredning om påverkan på skyddade arter gjorts. Kretslopp och vatten kommer att göra en del kompensationsåtgärder för att göra förhållandena för de fågelarter som använder området så bra som möjlig
t.

Kompensationsåtgärderna består bland annat i att de döda träd och stockar som redan finns i området, tillsammans med de träd som fälls, ska återanvändas som död ved som djur och växtlighet får nytta av. Dessutom ska ett halvdussin fågelholkar sättas upp.

Kretslopp och vatten bygger reningsdammar i Välen för att minska föroreningarna i dagvatten som rinner till Stora Ån. Arbetet berör delar av Välens naturreservat, men trädfällningen har varit stoppad av länsstyrelsen tills frågan om artskydd har blivit är utredd. Det övriga arbetet har vi tillstånd för och det fortsätter planenligt.

Lagmaskinen Skanska, Kommunen och Länsstyrelsen. Är det verkligen så här en rättstat på härskarmanér ska styra och ställa över skyddet av miljö och natur?

Slutet från Välen?

Nej vi ger oss inte!