Göteborgs Stad tänker såga ner Flatås vackra lindallé. En naturvärdesbedömning som inte fann några djurarter fick Länsstyrelsen att upphäva biotopskyddet. Anmärkningsvärt, då inventeringen gjordes i februari månad.

Två andra lindalléer i Flatås har redan fällts till stora delar trots att Göteborgs Stad hade lovat de boende i Flatås att de skulle bevaras.

Två av projektets förespråkare, Kommunalrådet Ulf Kamne och Byggnadsnämndens ordförande Emmali Jansson, säger att lindarna kommer att ersättas och kompenseras av nyplanterade träd. Jansson påstår också att bygget kommer öka tryggheten i Flatås – i ett område som av de boende upplevs som ett av de tryggaste i Västra Frölunda.

Trädens naturvärden bedöms kunna återskapas genom att nya lindar, eller likvärdiga inhemska ädellövträd, planteras.

Detaljplan för Bostäder vid Distansgatan/Marconigatan, Stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad.

Vilka är då “trädens naturvärden” som “bedöms kunna återskapas”? Låt oss i undersöka saken i detalj.

Min egen inventering av lindallén

Jag har inventerat lindallén i Flatås vid flera tillfällen i våras och nu i sommar, och dokumenterat att den är hemvist åt en stor tornseglarkoloni. Tornseglaren är med på rödlistan över hotade arter. I lindallén är det rikligt med vilda bin, humlor, fjärilar, skinnbaggar, flugor och knott och på ett enda träd krälar inte mindre än miljontals bladlöss.

Bin och humlor pollinerar lindblommorna och äter honungsdaggen, som på sommaren täcker bladen. Det största hotet mot bin och humlor i naturen är att de inte längre finner tillräckligt med föda. De behöver mycket energirik föda för att kunna flyga så långt som de gör. På bara 27 år har biomassan insekter minskat med 75% visar en ny tysk jättestudie. Det gäller också bladlöss, som producerar honungsdaggen, ett sött sekret, som många bin är beroende av för sin överlevnad. Större bestånd av lindar är en av de viktigaste näringskällorna som finns för vilda bin. Bladlössen är också en mycket viktig födokälla för många arter av sångfåglar.

Anmärkningsvärt nog nämns varken förekomsten av de hotade tornseglarna, humlorna och bina någonstans i planerna eller i beslutsunderlaget för bygget i Flatås. Jag återkommer till det…

En del av av allén, den kortare norra trädraden, påstår man ska “bevaras”, men tornseglarna hjälper det inte då trädtopparna kommer försvinna sju meter och mer inunder de höga husen på en trång gata:

Ironiskt nog verkar bildskaparen ha känt till tornseglarna som seglar ovanför hustaken i illustrationen…

Störande byggkaos

Ett långvarigt byggkaos med höga byggkranar, ett dammigt schakt och maskinbuller kommer också vara störande nog för att fåglarna inte längre ska trivas och kunna flyga tätt över trädtopparna och fånga sin föda. De kvarvarande träden kommer dessutom hamna på några meters avstånd från husen vilket innebär att de plötsligt får radikalt mindre solljus. Schaktning och asfaltering kommer dessutom ske i trädens rotsystem, så denna lindrad som ska “sparas” har ingen framtid.

Biotopskydd upphävdes av naturvärdesinventering som inte fann en enda djurart

Men lindallén i Flatås är ju natur- och kulturminnesskyddad tack vare det statliga biotopskyddet för alléer, inte sant? Pyttsan! Inte i Götet. Här blir allt som oftast de verkliga naturvärdena aldrig utredda och kända: En naturvärdesinventering utan förekomst av en enda levande djurart blev avgörande för Länsstyrelsen i dess beslut att upphäva biotopskyddet för lindallén i Flatås och ge dispens att fälla 65 lindar, samt andra träd.

Verkliga naturvärden blev aldrig kända

Att lindallén i Flatås är en sällsynt livsmiljö för den hotade tornseglaren har inte nämnts eller framkommit i något sammanhang under planprocessen trots att fåglarna länge levt under takpannorna i hyreshusen. Inte heller framkom det att det i artportalens fyndrapporter finns 20 rödlistade fågelarter i ett område med 500 meters radie där lindallén som ska fällas ligger på mittpunkten!

Hela den kommunala naturvärdesinventeringen i Flatås kom istället att handla om en irrelevant lav, som växte på ett enda träd i allén. Detta beseglade alléns öde när Länsstyrelsen inte ansåg naturvärdet vara högt nog för att biotopskyddet fortsatt skulle gälla i allén, som det gör i andra alléer med så få som fem träd på rad. Det enda som vittnade om något liv i allén i den kommunala naturvärdesinventering, som Park- och naturförvaltningen gjort, var förekomsten av ett par gamla fågelbon, vilket Länsstyrelsen påpassligt greenwashade genom att påpeka att allén inte ska avverkas under fåglarnas häckningstid!

Naturinventeringen gjordes i februari

Att Göteborgs Stad, kanske passande nog, inte fann några tornseglare, eller några andra djurarter för den delen, var inte konstigt eftersom naturvärdesinventeringen utfördes i februari (2016), alltså under den kallaste vintermånaden! En artinventering skulle självklart gjorts under sommaren då allén har som mest fåglar och insekter, inte mitt i vintern, det förstår väl vem som helst!? Var det förbiseende eller var det rent av avsikt att inte göra inventeringen under rätt årstid? Läs gärna om hur hela ärendet har kantats av trixande och duperande från kommunalt håll, som jag och andra avslöjat i Göteborgs-Posten.

Skandal att upphäva dispens på felaktiga grunder

Det är milt uttryckt anmärkningsvärt att Länsstyrelsen, Sveriges naturskyddstillsynsmyndighet, inte reagerade på det osannolika i att det inte förekom någon levande djurart i den långa allén och på att inventeringen gjorts under fel årstider och trots det beviljade dispens från biotopskyddet och gav grönt ljus åt Göteborgs Stad att fälla allén! Och det utan att göra någon egen syn på plats i allén! I själva verket är det stor skandal att upphäva ett lagstadgat biotopskydd på felaktiga grunder och fälla allén!

Tornseglaren uppvisar en kraftig minskning de senaste 20 åren. När tornseglaren rödlistades 2015 hade dess antal minskat med 20-35%, vilket är alarmerande siffror för en fågelart och i synnerhet för flyttfåglar som nästan överallt längs sina flyttvägar utsatta för faror och svårigheter att finna föda, till exempel när en av fåglarnas rastplatser längs vägen plötsligt exploaterats. Hundratals miljoner fåglar omkommer årligen enbart vid kollisioner med genomskinligt glas och speglande glas. Enbart i Tyskland dör 18 miljoner fåglar årligen enligt statistik från den stora miljöorganisationen BUND, som ger flera exempel på det dåliga byggande som orsakar många fåglars död. Däribland ser vi de glasade busskurerna som finns överallt i Göteborg och höga hus med spegelglasfasader, som byggs alltmer i Göteborg. På många håll har det införts bestämmelser mot fågelfarligt byggande, men det kommer säkert att ta minst femtio år till innan naturskyddsrönen, som varit kända i flera årtionden nu, får genomslag i Göteborgs Stad. (se exempel på https://www.bund-nrw.de/themen/tiere-pflanzen/vogelschlag-an-glas/glas-als-gefahr/.)

Debatten då detaljplanen klubbades i Kommunfullmäktige i våras belyser den ytliga och banala synen på exploatering av naturvärden hos Göteborgs styrande politiker. Byggnadsnämndens fd ordförande Mats Arnsmar, Socialdemokraterna:

Men den stora känsla jag har är avståndet mellan Järnbrott och Flatås som vi nu får chansen att bygga ihop. Vi får en mer stadslik miljö här ute. Denna plan har hållit på väldigt länge. Många frågor har varit uppe och vänts och vridits på. Jag tycker också det är bra att man ersätter de träd man måste ta ner.

Miljökommunalrådet Ulf Kamne är motorn bakom Miljöpartiets lövtunna gröna politik som inte är mer än taffliga försök till greenwashing:

– Jag är mer bekymrad över att vi behöver ta bort ett antal träd i och med denna plan. Eftersom de står på rad definieras de som en allé och har därmed ett skydd. Därför har väldigt många och noggranna åtgärder vidtagits för att kompensera och ersätta med nya träd vilket är viktigt och en förutsättning för att man ska kunna godkänna planen.

Att ta ner de stora lindarna och plantera nya träd “ersätter” emellertid ingenting. Allra minst för tornseglarna som är beroende av lindarna. Tornseglaren tillbringar hela sitt liv i luften och i sitt bo. Just nu pågår ett fantastiskt naturskådespel i Flatås lindallé. Ett stort antal tornseglare kretsar tätt över alléns trädtoppar och dyker ner och fångar luftplankton, ett moln av mycket små svävande insekter och spindeldjur. Tornseglaren lever uteslutande av dessa luftburna djur, då fågeln inte kan landa och sitta på marken. Lindalléer är mycket viktiga miljöer då linden ger upphov till detta rika luftburna insektsliv som få andra träd.

De nyplanterade träden, däremot, som sägs kompensera de gamla ser vi hur det går för när de lämnas vind för våg i torka och hetta:

I Flatås har den hotade tornseglaren funnit en rofull och skyddad livsmiljö där den kan fortplanta sig i fred och föda upp sina ungar. I smala rör och under takpannor bygger den sina bon, vilket tar den flera år. Därefter återvänder tornseglaren varje vår tillbaka till samma bo resten av livet.

Göteborgs Stad tänker fälla lindallén för att bygga höga hus och ett många våningar högt, fult parkeringshus, som nu byggs på flera ställen i västra Göteborg. Satsningarna på en fungerande och modern lokaltrafik, däremot, uteblir helt. Istället heter Göteborgs framtid skrytprojektet Västlänken och en kraftigt ökad bilism.

Mängden honungsdagg i lindallén i Flatås är ganska otrolig. Efter en kort regnskur då jag sökte skydd under träden var huden som klister och håret var stylat med världens bästa hårvax: