Så här går det till när Göteborgs vackraste grönska förtätas bort. De verkliga naturvärdena blir aldrig utredda och kända. En naturvärdesbedömning som inte listade någon förekomst av en enda levande djurart fick Länsstyrelsen att upphäva biotopskyddet för lindallén i Flatås och ge dispens att fälla 65 lindar, samt andra träd.

Just nu pågår ett fantastiskt naturskådespel i Flatås hotade lindallé. Ett stort antal tornseglare kretsar tätt över alléns trädtoppar och dyker ner och fångar luftplankton, ett moln av mycket små svävande insekter och spindeldjur. Tornseglaren lever uteslutande av dessa luftburna djur, då fågeln inte kan landa och sitta på marken. Lindalléer är mycket viktiga miljöer då de ger upphov till detta rika luftburna insektsliv som få andra träd.

I träden i allén är det fullt av vildbin och humlor, som pollinerar lindens blommor och äter den söta honungsdaggen som nu ligger som ett klister på bladen.

En tredjedel av våra arter av vildbin och humlor i Sverige är hotade, i Tyskland är siffran över 50%. Samtidigt menar framstående experter att alla vildbin är allvarligt hotade som en följd av det storskaliga industriella jordbrukets utbredning och dess stora användande av pesticider.

Tornseglaren är en rödlistad fågelart som sett en kraftig och alarmerande minskning de senaste 20 åren, i Sverige med så mycket som 20-35% enligt statistik. Tornseglaren tillbringar hela sitt liv i luften och i sitt bo. Runtomkring och ovanför trädtopparna är luften full av mycket små insekter, som bladlöss, och små spindlar. Här är bordet dukat för tornseglarna. Luften är det enda ställe där de kan finna föda. I Flatås har den hotade fågeln funnit en rofull och skyddad livsmiljö där den kan fortplanta sig i fred och föda upp sina ungar. I smala rör och under takpannor bygger den sina bon, vilket tar den flera år. Därefter återvänder tornseglaren varje vår tillbaka till samma bo resten av livet.

Tornseglarens vackra och lyckliga svalliknande sång ljuder i skyn ovanför de så vackra lindarnas trädtoppar. I lindallén i Flatås har ett stort antal tornseglare sin hemvist på sommarhalvåret, efter att varje år tillryggalagt en 600 mil lång flytt i båda riktningar till det Subsahariska Afrika.

Tänk om Göteborgs politiker förstod vad som kommer förstöras om de fäller denna allé? Vill de verkligen att detta i stadsmiljön så sällsynta naturskådespel ska gå förlorat för bygget av några lägenheter och ett fult parkeringshus? Glädjen som jag fått höra att folk känner när de ser dessa lyckliga fåglar i skyn i denna underbara allé, är det “värt att fälla träden för” som Byggnadsnämndens ordförande Emmali Jansson (MP) förefaller vara så orubblig i sin övertygelse över? Flatås kommer då bli tryggare menar hon, med höga hus istället för den täta grönskan. Hur denna vackra allé skulle kunna vara otrygg kan jag inte för allt i världen begripa.

I Flatås lindallé svärmar det mängder med knott och andra små insekter. I den varma stigande luften fångar tornseglarna sina byten med stor skicklighet. Som ett jaktflygplan flyger de i cirklar, spiraler och störtdyker våghalsigt ner i hög fart tätt ovanför trädtopparna och fångar in födan med sin öppna näbb.

Detta fantastiska naturskådespel som nu Göteborgs Stad har beslutat sig att förstöra. Istället ska här byggas höga hus och lindarna ska fällas. Man säger att en rad av allén ska sparas, men husen ska bli 23 meter höga och lindarna, som inte är högre än 15-17 meter kommer att försvinna in på en trång gata och tornseglarna kommer inte längre kunna flyga över trädtopparna och fånga sin föda.

Undermålig naturvärdesbedömning låg till grund för upphävt biotopskydd

Hela den kommunala naturvärdesbedömningen som gjordes i Flatås och Länsstyrelsens beslutskäl kretsade istället runt en irrelevant lav, som växte på ett enda träd i hela allén:

“På ett av träden som ska tas ned växer den fridlysta getlaven. Med ledning av Mark- och miljödomstolens tolkning av bestämmelserna i artskyddsförordningen (M 11317-14) bedömer Länsstyrelsen i beslut den 15 juni 2017 (dnr 522-39710-2016) att ingen dispens från artskyddsförordningen krävs i det aktuella fallet varför artskyddsansökan inte tas upp för prövning.

Länsstyrelsens bedömning

Länsstyrelsen gör bedömningen att det allmänna angelägna intresset att tillföra ett stort antal bostäder i kollektivtrafiknära läge i det här fallet får anses väga tyngre än skälet att bevara 65 lönnar” (sic!).

Panncentralen

Rivningen av panncentralen bör också stoppas av naturskyddsskäl. Det är mycket troligt att tornseglarna lever skyddade på denna gamla byggnad full av lämpliga håligheter för tornseglarnas bobyggande. Men i Göteborg river man gamla byggnader som är viktiga boplatser utan eftertanke, som man gjorde nyligen med gasklockan, som var hem åt pilgrimsfalkar och ett större antal gråsparvar, också en numera hotad fågelart som minskat kraftigt i antal. I många andra länder får inte liknande gamla byggnader rivas av naturskyddsskäl. Inventeringar av denna byggnad måste göras för att få vetskap om dess sannolikt stora värde som boplats åt olika fågelarter. Bäst är att lämna denna byggnad där den är, som man gör i Tyskland och andra länder.

20 rödlistade fågelarter

Inte heller framkom det någonstans i naturvärdesbedömningen att i ett område som täcker Flatås-Järnbrott-Kaverös, med lindallén i centrum av detta område, finns hela 20 rödlistade fågelarter som man finner i artportalens fyndrapporter.

Naturvärdesbedömningen fann inte en enda levande djurart. Det är otroligt att Länsstyrelsen kan upphäva ett biotopsskydd på ett så uppenbart bristande underlag!

Lindallén hemvist åt hotade vildbin och humlor

I lindallén såg jag igår också många vildbin och humlor, som äter av den så viktiga honungsdaggen, ett sockersekret utsöndrat av den enorma mängden av bladlöss som finns i träden. Bladlössen i sig är en mycket viktig födokälla för många arter av sångfåglar, vars härliga fågelsång nu ljuder ibland lindarnas täta trädkronor.

Linden gäller i Tyskland som den näst viktigaste växten för vilda bin över huvudtaget. Av de 580 vildbiarter som finns i Tyskland idag är 53% rödlistade och tio procent akut utrotningshotade. I Sverige är 83 av våra 280 vildbi- och humlearter rödlistade, men framstående biexperter varnar för att många fler av arterna kan vara hotade: En Europatäckande studie som Internationella naturvårsunionen gjort visar att 79% av alla vildbiarter har en okänd populationstrend.

Stadsmiljöer gäller idag som en av vildbinas och humlornas sista tillflyktsorter. Djuren har funnit en ny livsmiljö i stadens trädgårdar och parker i takt med att det småskaliga jordbruket har avvecklats och ersatts av ett industrialiserat storskaligt jordbruk. Bekämpningsmedlen tar död på bina och med de stora monokulturerna och öppna fälten har binas boplatser försvunnit. Utan vildbin kommer det inte längre vara möjligt att bedriva frukt- och grönsaksodling. Honungsbin är inte tillräckligt effektiva pollinatörer, bara med vildbinas hjälp kan en stor majoritet av våra frukt- och grönsakssorter odlas.

På garagetaken mellan lindraderna i allén kalasar unga sädesärlor på små insekter i lindblommorna som fallit ner från träden. Under lindarna blev jag vittne till hur en björktrast följde efter en glatt sjungande sädesärla bland träden. En kurragömmalek mellan två olika fågelarter som jag aldrig sett förut.

Lindallén i Flatås viktig grön länk mellan naturområden

Lindallén i Flatås är dessutom en jätteviktig grön förbindelse mellan naturområdena i Ruddalen och Ängsgårdsbergen. Här har småfåglar en chans att förflytta sig mellan områden utan att falla offer för rovfåglar. Förflyttningarna är mycket viktiga för att populationerna inte ska bli inavlade utan hållas livskraftiga genom en hög genetisk variation.

Nyplanterande träd som ska ersätta allé torkar bort

Byggnadsnämndsordförande Emmali Jansson säger att de gamla lindarna i allén ska ersättas av många nyplanterade träd. Redan idag ser vi dock hur det går för nyplanterade träd i Flatås och över hela Västra Frölunda. De dör nu det ena efter det andra för att Göteborgs Stad inte tycker det är lika häftigt att vattna och sköta om alla nyplanterade träd som man så gärna slår sig för bröstet över att ha planterat. De uppvuxna lindarna däremot, är motståndskraftiga och opåverkade av den svåra torkan som nu råder och.

“Den gröna och nära storstaden” som Göteborgs Stad nu påstår sig bygga är bara en fantasi, en påhittad floskel, ett grönt kamouflage för att dölja det som verkligen händer i Göteborg. Bara några hundra meter ifrån Flatås lindallé försvann nyligen ännu en viktig naturmiljö. Tro det eller ej, men det handlar om hel park, Radiotorgsparken, som exploateras. Kvar där parken sedan tidigt 1950-tal legat är nu en jättelik grop där 45 “utsiktsvåningar” ska byggas för välbärgade +55-åringar, som representanter för kommunen påstår ska “öka integrationen” i Västra Frölunda.

Det är slående hur Göteborgs Stad och Länsstyrelsen uppenbarligen gör sitt yttersta för att hitta kryphål i naturvårdsregler och när det inte finns några förbiser eller mörkar man helt enkelt förekomsten av skyddsvärd natur och hotade arter!

Varför kan man fråga sig, när de flesta av stadens invånare vill höra fågelsången och ha en äkta grönska där de bor. Kan det vara så att det är byggherrarnas önskemål som står över naturskyddsbestämmelser och därför skövlas nu mer viktiga naturmiljöer, parker och grönområden i Göteborg än aldrig förr?