Sverige är isolerat i sin vargfientlighet: Vargen ökar stort i Tyskland och Rumänien förbjuder all jakt

Vargen återvänder till Tyskland

Efter att varit utrotad i över 150 år i Tyskland vandrade det första vargparet över gränsen från Polen år 2000. Nya siffror visar på en häpnadsväckande etablering: 47 vargflockar och 400 vargar lever idag i Tyskland. Vargen har till och med funnit sin hemvist i utkanterna av flera storstadsområden, bland annat i Bremen, Hamburg, Hannover och i Berlin. Tyska vargar har även påträffats i Nederländerna.

Sedan 1990 är vargen strängt skyddad i Tyskland och får inte dödas eller få sina habitat förstörda. Samtidigt ersätter regeringen alla som lider skada av vargen – för varje djur som dödas av vargen får drabbade lantbrukare pengar av den tyska staten.

Tyska naturvårdsmyndigheter arbetar tillsammans med polisen för att försöka hitta en lösning på vargens enda fiende: Trafiken. Många vargar faller tyvärr fortfarande offer på landets vägar. I Tyskland pågår ett stort arbete med att binda ihop isolerade skogsområden, nationalparker och andra naturskyddsområden, vilket är centralt för vargens framtida överlevnad.

Trots förbudet mot att döda varg sköts förra året för första gången en varg i Tyskland, Den unga varghanen, Kurti, hade vid upprepade tillfällen kommit fram till människor på bara några meters avstånd och dessutom försökte Kurti närma sig bilar på vägarna. Trots detta blev det stora rubriker och ramaskri i Tyskland när Kurti sköts.

Kurtis död gav emellertid värdefull kunskap om vargen. Forskare undersökte den unga vargen i syfte att fastställa om dess orädda beteende var sjukligt. Resultatet av undersökningen visade att Kurti varit helt frisk, men att han hade matats av människor och därför utvecklat sitt problematiska beteende.

Tyska myndigheter vill undvika att behöva skjuta några fler vargar och stora forskningsresurser satsas nu på att andra vargar inte ska utveckla Kurtis beteende.

Vargen har etablerat sig på militära områden

På det vidsträckta militära övningsområdet Munster på Lüneburgheden, lever vargflocken som Kurti tillhörde. Området är fritt från mänskliga boningar och vargarna har inga problem att undvika de sporadiska militära övningarna, som den tyska naturskyddsföreningan NABU rapporterar.

Flera av de tyska vargflockarna har etablerat på sig på militära övningsområden, där djurlivet frodas som på få andra platser och tillgången på naturlig föda för vargen är god.

Varg i Tyskland

Von Gunnar Ries – Eigenes Werk (own photo), CC BY-SA 2.5, Link

Elstängel låter vargarna utveckla sitt naturliga jaktbetende

Forskare har studerat vargarna i Munsterflocken och ett försöksprojekt att inhägna en fårflock som betar i området med elstängsel har burit frukt. Vargarna jagar nu uteslutande vilda bytesdjur. Efter att gjort bekantskap med elstängslet intresserar vargarna sig inte längre för fåren som betar innanför inhägnaden. Som en följd utvecklar de unga generationerna vargar i Munster nu alla ett för vargen normalt beteende: De skyr människor och viker undan när de får syn på oss.

Fem procent urskog ska hjälpa vargen

2007 beslutade den tyska regeringen om ett ambitiöst miljömål – den Nationella strategin för biologisk mångfald. Ett av de konkreta målen i den omfattande planen är att minst fem procent av den tyska skogen år 2020 ska vara helt ostörd för att utvecklas till urskog genom naturlig skogsutveckling utan naturvårdsåtgärder. Den nya vildmarken ska också utgöra minst två procent av den tyska landsarealen, vilket är till stor nytta för vargen, som i urskogen kan livnära sig på sina naturliga bytesdjur.

bokskog i Jasmunds nationalpark på Rügen
Bokskogen i Jasmunds nationalpark på Rügen är en få kvarvarande urskogar. Foto: Chris Ceder

 

bokskogen i Jasmunds nationalpark på Rügen
Bokskogen i Jasmunds nationalpark på Rügen är en få kvarvarande urskogar. Foto: Chris Ceder

Känd expert berättar om vargens stora ekologiska värde

Den tyske skogvaktaren Peter Wohlleben, som skrivit bestsellerböckerna Trädens hemliga liv och Djurens gåtfulla liv, har i dagarna givit ut en ny bok: Naturens hemliga nätverk. Igår gästade Peter Wohlleben återigen den mycket populära TV-sändningen Markus Lantz i ZDF, som är världens största TV-kanal, och fängslade tittarna i 25 minuter med otroliga skildringar om nya upptäckter om vargen, björnar, vildsvin och andra djur.

Peter Wohlleben berättade om hur vargens återkomst lett till en häpnadsväckande återhämtning i tidigare störda ekosystem och fått oanade konsekvenser – som att en hel flod ändrar sitt flöde. Den tyske skogsexperten förklarar också att jakten på vildsvin är helt överflödig – naturen har flera geniala sätt att reglera vildsvinens utbredning, bland annat genom en parasit som lever i daggmaskar. Unga vildsvin som äter smittade daggmaskar insjuknar och överlever inte.

Vildsvin i Tyskland
By 4028mdk09 (via Wikimedia-Commons) / bei Nutzung bitte zusätzlich angeben ”aufgenommen im Wildpark Alte Fasanerie Klein-Auheim”, CC BY-SA 3.0, Link

Röster höjs för tysk vargjakt men regeringen säger nej

Tyska vargar som etablerat sig i kulturlandskapen har då och då dödat boskap. Problemet är inte stort, men i drabbade områden höjs röster för att vargens utbredning måste hejdas. Speciellt i den nordtyska delstaten Niedersachsen, där den kristdemokratiska fraktionen (CDU) har velat införa en övre gräns för antalet vargar.

Men den tyska regeringen, som leds av CDU och de tyska Socialdemokraterna (SPD), satte direkt ner foten och förklarade att det inte kommer bli någon jakt på varg:

– Det är vi mycket långt ifrån. Vi européer förväntar oss att afrikanerna skyddar elefanter. Det finns elefanthorder som förstör hela byar och dödar människor och trots det förväntar vi oss att afrikanerna skyddar elefanterna, säger den tyska miljöministern Barbara Hendricks (SPD) och avfärdar bestämt de enstaka ropen på vargjakt.

Vargens existens och varghat i Sverige

Stödet för vargens existens har minskat drastiskt de senaste åren. När Jan Guillou redan 2011 skrev om det pyrande varghatet var 77 procent av svenskarna positiva till vargens existens i Sverige, två år senare hade siffran sjunkit till 55 procent.

Nordkurier, en dagstidning i norra Tyskland, skildrar det svenska varghatet i en intervju med den svenske vargkritiken Jesper Jönsson, som grundat bloggen vargfakta, och varnar för att samma sak kan hända i Tyskland:

”Kommer vi snart också att hata vargen? Vad som hos oss bara är i begynnelsen är i Sverige sedan länge verklighet”.

Romsonskandalen

Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht visade riktningen i den svenska rovdjurspolitiken  hösten 2014 när han körde över den miljöpartistiska dåvarande miljöministern Åsa Romsson, som beklagade att Naturvårdsverkets inte stoppat den årliga licensjakten för att invänta prövningar i svenska domstolar samt för att följa analyser om den svenska vargens hälsa:

– Jag beklagar dagens beslut hos Naturvårdsverket om licensjakt i vinter, kommenterade miljöministern. Några få ord som skulle få allvarliga konsekvenser för Åsa Romsons del.

Bara några månader senare berömde samma Åsa Romson jägarnas genomförande av vargjakten i Svensk Jakts webbradio, uppenbarligen i ett desperat försök att rätta sig i ledet inom regeringen:

– Det har varit ett bra deltagande från jägarnas genomförande. Jag tycker det har varit en väl genomförd jakt. Det är naturligtvis bra. Allt annat skulle bara försämra läget nu.

Men Åsa Romsons beklagande av myndighetsbeslutet att tillåta licensjakten hade redan fått den politiska etablissemanget i landet att börja vidta åtgärder för att undanröja miljöministern från toppolitiken.

I april ställdes Åsa Romson inför skranket i konstitutionsutskottet och fick motta hård kritik för att hon ifrågasatte beslutet om licensjakten.

Åsa Romsons dagar som miljöminsiter var räknade. 2016 avgick hon efter att även den partiinterna kritiken mot henne blivit ohållbar.

Gustav Fridolin positiv till jakt på genetiskt svaga vargar

Miljöpartiets andra språkrör, utbildningsminister Gustav Fridolin, är istället positivt inställd till vargjakten samtidigt som han försöker gröntvätta (greenwash) sin hållning för att hålla sig på god fot med de gröna gräsrötterna, som i den svenska politiken varit de mest negativa till all vargjakt. Fridolin håller med Länsstyrelsen i Värmland som beslutat att skjuta vargindivider som är inavlade och gentiskt svaga vargar.

– Licensjakten är svår därför att den riskerar att just de djur som är viktiga för en livskraftig stam skjuts. Medan de djur som ställer till störst problem för fårägare eller människor som lever nära varg inte skjuts, säger Gustav Fridolin till Värmlands Folkblad.

Men undersökningar av obduktionsrapporter från vargar som skjutits eller dött i trafiken från 2010 och framåt visar att det inte finns någon inavel i den svenska vargstammen.

Men både Naturvårdsverket och Länsstyrelsen driver linjen om att de svenska vargarna är inavlade.

Vi har gång på gång sett hur myndigheterna okritiskt företräder jägarnas intressen. I vintras fasades många över att jakten på lodjur med fällor har godkänts av Länsstyrelsen. En ren tortyrmetod enligt många bedömare, där lodjuret lider svåra kval innan det dödas. Länsstyrelsen tar helt jägarnas parti: fällfångsten är ”rekreation, ett sätt att nyttja en förnyelsebar naturresurs och en kulturyttring i jaktliga sammanhang”. Eva Stjernswärds fråga i Dalademokraten om lodjursjakten innebär att Sverige sanktionerat djurplågeri är befogad:

Har Naturvårdsverket som nu tillåter detta blivit jägarnas myndighet? Har Sverige slirat ner i det grumliga diket – djurplågeri?

Miljöpartiet – en radikal röst mot vargjakten?

Åsa Romson var det radikala politiska lägret i debatten om vargjakt. Samma Åsa Romson som gjorde avbön och berömde jägarna för väl genomförd jakt. Och trots det blev Åsa Romson vargjaktens första politska offer.

Idag är Miljöpartiets inställning till vargjakten istället positiv:

– Vi borde mötas mer. Vi har många gemensamma nämnare, säger en upprymd Camilla Hansén, miljöpartistisk riksdagsledamot, efter att ha varit inbjuden på Jägareförbundets årsstämma.

– Nä, vi är inte jaktfientliga. Vi har flera gemensamma nämnare med jägare, bland annat intresset för naturvård och biologisk mångfald, fortsätter Camilla Hansén och visar i en samma mening det motsägelsefulla i att vara både helt okunnig om vargen och samtidigt ha uppfattningen att dess antal måste begränsas:

– Politiker kan faktiskt inte så mycket om genetik och varg. Det ska inte vara ett politiskt beslut hur många djur det ska finnas av en art, det ska grundas på forskning.

MP:s hållning är numera helt i linje med Socialdemokraterna efter att de satt ner foten i ”Romsonskandalen”:

– Nej, vargen är inte utrotningshotad idag, det tror jag inte att någon påstår, fastslår statssekreterare Elisabet Backteman för SVT

Fråga: Jo. Åsa Romson, i samma regering som ni, säger det. Har hon fel?

– Eh, alltså, riksdagen har ju tagit ställning till vad som är ”gynnsam bevarandestatus”, och där har vi intervallet 170-270 djur, avfärdar statssekreteraren.

Tyskland: tungt stöd för vargen

I Tyskland är den folkliga opinionen stort för skyddet av varg och avskyn var stor när Sverige återupptog vargjakten 2010. Rubrikerna i den tyska dagspressen var talande för tyskarnas inställning till vargjakten:

Ingen chans för vargen – Vildavästern i de svenska skogarna. I helgen fick 12000 jägare jaga 27 vargar. Naturskyddare beklagar den makabra hetsjakten.” rubricerade die Tageszeitung den svenska vargjakten. Die Welt skrevFritt fram för ihjälskjutning – 12000 svenskar jagar 27 djur. I landet bröt jaktfebern ut, tusentals ansökte om licens.”

Rovdjursjakt förbjuds i Rumänien

Förra hösten förbjöd den rumänska regeringen all jakt på varg, björn, lodjur och vildkatt. Beskedet kom som en chock för utländska troféjägare, som tvingades vända på Bukarests flygplats då de fått veta att de inte var välkomma att jaga i landet längre. Rumänien har det största antalet vargar och björnar i hela Europa: 6000 björnar och 4000 vargar. Människa och varg och björn har alltid levt i harmoni med varandra i Rumänien. Herdarna skyddar effektivt boskapsdjuren genom att att tända brasor på nätterna och föra oväsen om en björn eller en flock vargar dyker upp.

Tyskland – plats för 4000 vargar

Medan vissa politiska företrädare talar om att den tyska vargstammen bör mer än fördubblas till 1000 vargar, menar det tyska naturvårdsverket att det idag finns plats för för minst 440 vargflockar, vilket skulle innebära runt 4000 vargar i landet. I takt med att tyska urskogarna växer kommer det bli plats för ännu fler.

bokskog i Jasmunds nationalpark på Rügen
Bokskogen i Jasmunds nationalpark på Rügen är en få kvarvarande urskogar. Foto: Chris Ceder

Dokumentär om vargen i Tyskland

En ny och enastående tv-dokumentär om vargens återkomst i Tyskland. I ”Familjen Varg – farlig granne?” får vi för första gången se helt unika filmupptagningar av vargen. Dokumentären ger oss värdefull kunskap om hur rovdjuret kan leva bland oss människor, till och med i ett så tätbefolkat land som Tyskland, där tio människor måste samsas om samma yta som en enda svensk har att röra sig på.

Länk till dokumentären Familjen Varg – farlig granne?

Åter till Sverige

Dessvärre förstår inte våra naturvårdande myndigheter Naturvårdsverket och Länsstyrelsen att vargens naturliga bytesdjur måste skyddas. Istället råder det en utbredd uppfattning i Sverige att många av vargens naturliga bytesdjur är stora skadedjur. Vildsvinet beskylls vara en pest som exploderat i antal och skapat ett katastroläge för landets bönder genom sitt ”bökande på åkrarna”. Rådjuren anklagas för ”spridandet av livsfarliga fästingar”. Båda rena myter som av diverse auktoriteter med anknytning till jaktintressen fejkas till sanningar i den svenska debatten, både i dagstidningar, i radio och på TV. Samtidigt som kritiska röster inte kommer till tals. Förutom Åsa Romson då, miljöministern som tvingades göra avbön och klappa händerna åt vargjägarna och ändå fick bära hundhuvudet för att hon varit vargvännernas sista utpost i den svenska politiken. Vargen i Sverige går en ännu mörkare framtid till mötes.

Tack för visat intresse! Det är glädjande om du som uppskattar denna artikel också vill gilla min facebooksida.