Just nu pågår en katastrofal ödeläggelse av ett par av Göteborgs mest unika och orörda naturmiljöer: Halvorsäng och Kålsered på Hisingen.
Halvorsäng
Halvorsäng var tills nyligen ett av Göteborgs mest unika naturområden med alsumpskog, hällmark, ädellövskog, olika typer av blandskog och obrukad jordbruksmark, som utvecklats till ekologiskt värdefull äng.
Halvorsäng var ett av de större naturområdena i hela Göteborg – 52 hektar stort.
Täckmanteln Riksintresse Göteborgs Hamn
För något år sedan påbörjades förstörelsen som nu håller på att fullbordas. Detta handlar inte om någon naturkatastrof utan om ett obarmhärtigt spel om naturen på Hisingen för byggandet av ett stort antal logistikcentrum under täckmanteln “Riksintresset Göteborgs Hamn”.
Riksintresse och växtvärk?
Riksintressets logistikhallar skjuter nu som svampar ur jorden, så långt bort som sex kilometer från hamnen, som i Kålsered, där ett 90 hektar stort område med skyddsvärd alsumpskog och ekologiskt värdefulla ängs- och hagmarker nu nästintill totalförstörs.
Politikerna i Göteborg vill att Göteborg ska växa till en pulserande miljonstad och hamnen ska byggas ut till en av Europas största. Tittar man på argumenten för varför staden måste växa så det knakar ser man snabbt att det handlar om ren fåfänga och populism:
-Fler göteborgare och en större arbetsmarknadsregion ger fler möten, fler arbeten och fler möjligheter – bra för jobben och bra för miljön. Låt Göteborg växa!
Skrivet i GP av alliansen partiledare i Göteborg Jonas Ransgård (M), Helene Odenljung (L) och David Lega (KD).
Det finns varken någon vedertagen ekonomisk teori som säger att fler människor ger fler arbeten eller att större städer är bra för miljön. Tvärtom, mycket av världens problem miljöförstöring och arbetslöshet är just en följd av en ohejdad urbanisering.
Spränger bort ö – kunderna flyr Göteborgs Hamn
En hel ö intill Älvsborg fästning, Lilla Aspholmen, ska sprängas bort och en skyddad ålgräsvik fyllas igen med betong, i den djärva utvidgningsplanen för containerhamnen i Arendal. Samtidigt som nya siffror publicerats som visar på att tio procent av containerhamnens kunder lämnat Göteborgs Hamn för gott. Under årets första sex månader skedde en minskning med 22% av antalet skeppade containrar i Göteborgs hamn. Skälet påstås vara den utdragna arbetskonflikten som pågår i Göteborgs Hamn, men jag övertygad om att orsakerna i grund och botten är andra. En kund lämnar inte en hamn pga av en enda strejk, om hamnen i övrigt är attraktiv och de långsiktiga perspektiven goda.
Trots det fortsätter den stora expansionen i riksintresset Göteborgs Hamn, som håller på att bli ett ekonomiskt fiasko av historiska mått och redan idag orsakar en miljökatastrof av aldrig tidigare skådade dimensioner i Göteborg.
Vi medborgare har inget att säga till om när stadens natur utplånas från jordens yta för all framtid:
Dumpade schaktmassor i naturskön skog
Ett stenkast från Halvorsäng ligger Ardalsberget, där NCC 2011 dumpade hundratusentals ton schaktmassor i den natursköna skogen utan miljöprövning eller tillstånd. Läs min artikel om dumpningen på Ardalsberget här. Idag ser Ardalsberget ut så här:
Förstörelsen av Halvorsäng
På Halvorsäng är miljöförstörelsen inte mindre upprörande. Många grova träd har fällts och ängsmarken grävs bort och hårdgörs till kvartersmark där ett dussintal stora logistikhallar ska byggas i riksintresset Göteborgs Hamn.
Under tiden används Halvorsäng för att deponera stora mängder byggavfall och gammal asfalt:
Känsliga vattendrag och fridlysta arter offras
På Halvorsäng rinner flera små bäckar och diken. Det fanns gott om ostörda miljöer där flera utrotningshotade och fridlysta arter levde och återfanns, däribland mindre hackspett och hasselsnok, som båda står under strikt skydd och därför inte får skadas eller få sina livsmiljöer förstörda.
Men Länsstyrelsen menar att riksintresset Göteborgs Hamns ekonomiska aspekter väger tyngre än naturvärdena och väljer därför att bryta mot Artskyddsförordningen i Miljöbalken och bevilja exploateringen av Halvorsäng.
Så fel det kan gå när hamnexpansionen nu riskerar att haverera med ödelagda naturområden till ingen nytta som följd.
Tomma logistikhallar
Många av de färdigställda logistikhallarna gapar nu till synes tomma och söker sedan åratal hyresgäster:
På andra ställen har det sviktande riksintresset redan fått konsekvenser och färdigställandet av logistikcentrum ligger på is. Skanskas planerade logistikcentrum vid Lilla Rödjan/Sörredsvägen ser sedan länge ut så här: “Hur stort lager behöver du?”
“Ekologisk kompensation” för fridlysta arter
Som “ekologisk kompensation” för förstörelsen av Halvorsäng beslutades att de fridlysta hasselsnokarna på Halvorsäng skulle fångas in av Park- och naturförvaltningen med hjälp av tjärpappsmattor, vars värme i solsken skulle locka till sig de svårfångade snokarna, och sedan flyttas till Svarte Mosse-området där man grävt ur två uttorkade dammar som man hoppas att hasselsnokarna ska bosätta sig vid.
Vid sökandet hittades några få hasselsnokar, vars flytt alltså skulle kompensera för 52 hektar förstörd natur. Hur det hela riskerar att sluta för hasselsnokens del vittnar följande inlägg på Göteborgs Hamns hemsida om:
– Hasselsnokar är luriga små rackare som inte går på vad som helst. Vi har hittat några enstaka, men så finns det inte heller så många individer i det här området. Men det räcker med att det finns en enda för att åtgärderna ska vara nödvändiga, berättar Ola Hammarström, biolog på Park- och naturförvaltningen.
Värdefull alsumpskog
Alsumpskogen, där det även förekommer grova exemplar av alm och asp, är upptagen i Länsstyrelsens lövskogsinventering (Länsstyrelsen Göteborg och Bohuslän 1986), och i en kartläggning av ekologiskt särskilt känsliga områden i Göteborgs vid tiden gällande översiktsplan (ÖP-93). Däremot finns inget nämnt om alsumpskogen i Park- och naturförvaltningens Naturvårdsprogram (2005).
Göteborgs politiker om exploateringen
Bland Göteborgs ledande politiker var intresset svalt när det gällde att bevara Halvorsäng.
Tvärtom var de mest tongivande politikerna, däribland Byggnadsnämndens dåvarande ordförande Mats Arnsmar (S), bergfast i sin övertygelse om att Halvorsäng måste exploateras i riksintresset:
– Hamnen är ett riksintresse och den är viktig för Göteborgs stad. Lägger vi inte logistikcentrat här kommer vi få lägga det någon annanstans vilket ger längre transporter, säger Mats Arnsmar till Fria Tidningen.
Miljöpartiet ville stoppa exploateringen
Miljöpartiets dåvarande ledare Kia Andreasson, skrev en replik på ett inlägg i GP som författats av Occupy Kålsered, en grupp markockupanter som försökte rädda naturen i Kålsered.
Kia Andreasson svarade att det är upprörande att Länsstyrelsen lämnar dispenser att exploatera naturområden som Kålsered och Halvorsäng och menade att markockupanterna i Kålsered drar alla ansvariga politiker i Göteborg över en kam då MP, som enda parti, tog ställning mot exploateringen av både Kålsered och Halvorsäng.
Miljökommunalrådet Kia Andreasson lämnade tillsammans med partikollegan och kommunalrådet Tomas Martinsson 2012 in tilläggsyrkanden till kommunstyrelsen med förslag på ett stopp av exploateringen av Halvorsäng och Kålsered. MP menade att det inte gick att kompromissa med någon “ekologisk kompensation” med dessa områden:
“Menar man allvar med att skydda de hotade arterna, så är det enda raka att skydda de områden där djuren lever och bevisligen trivs i“
MP-yrkandena om att bevara Halvorsäng och Kålsered är läsvärda och principfasta, men i ärlighetens namn var MP:s skrivelser och någon enstaka debattartikel bara en droppe i havet.
Att skydda och bevara våra mest värdefulla naturmiljöer innebär att man tar strid för dem när de är hotade. Man kavlar upp ärmarna och skapar folklig opinion genom hårt och enträget arbete.
Var någonstans var kampanjerna för att rädda Halvorsäng och Kålsered? De lyste med sin frånvaro.
Luften tycktes dock ha gått ur Miljöpartiet, som sett sig tvungna att överge kravet på att bevara det natursköna Ardalsberget, vilket var förutsättningen för det rödgröna styret efter valet 2010 i Göteborg. Återigen blev MP överkörda av “riksintresset Göteborgs Hamn”.
En stor del av Ardalsberget sprängs nu sönder för att användas som bergmaterial i de stora infrastrukturprojekten i Göteborg som den hårt kritiserade Västlänken.
Efter det att både Kia Andreasson och Tomas Martinsson slutat med politiken har MP:s engagemang för hotade naturområden svalnat betänkligt.
De flesta göteborgare jag talar med idag har aldrig hört talas om Ardalsberget och Halvorsäng. Miljöpartiet hade kunnat göra så mycket mer för att skapa engagemang mot den storskaliga förstörelsen som nu ödelägger Hisingsnaturen i ett rasande tempo. Det är mycket synd. Göteborg skulle verkligen behöva ett starkt och kritiskt miljöparti.
På norra sidan av Ardalsberget hade NCC en olovlig bergtäkt – ett svartbygge som saknade marklov för täktverksamhet:
Med sin olovliga bergtäkt tog NCC fräckt bort och förstörde åtkomsten för allmänheten till Göteborgs största och viktigaste samling hällristningar på Ardalsberget:
En strimla alsumpskog ska bevaras
Enligt detaljplanen för Halvorsäng skall alsumpskogen bevaras, men redan idag ser vi hur decimerad den blivit av det dammiga och livlösa industrilandskapet. En strimla av träd några tiotal meter bred, som dessutom klyvts i två delar av en nybyggd industrigata, förväntas förbli en livskraftig alsumpskog med bibehållna ekologiska värden. Det kommer inte att ske!
Där den gröna strimlan av skog slutar några tiotals meter från Halvorsäng möts man av detta landskap, det bortsprängda Halvorsberg:
Förorenade schaktmassor på Halvorsäng
Idag används delar av ängsmarken på Halvorsäng för dumpning och bearbetning av giftiga asfaltsberg. Helt utan någon som helst skyddstäckning. Ett par meter intill vattendragen som rinner igenom området och mynnar ut i havet!
Bin
Ängsmarken och förekomsten av många äldre hålträd gjorde Halvorsäng till en utmärkt miljö för humlor och bin. Och det vittnar den inventering som gjordes av Västsvenska Entomologklubbens bi- och humleexpert Åke Karlsson. Han fann inte mindre 21 olika bi- och humlearter på Halvorsäng och Halvorsberg.
Albert Einstein om bin
Albert Einstein sa redan för sjuttio år sedan att när bina dör ut har människan fyra år kvar att leva på jorden. På den tiden var det inte många som tog Albert Einstein påstående på allvar. Idag är det inte längre många som inte är medvetna om den katastrof som utdöendet av våra bin kommer innebär för oss människor. Förmodligen alla i hela världen förutom Göteborgs Stad och Länsstyrelsen, som inte yttrar ett ord om förekomsten av bin och humlor på Halvorsäng, varken i detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning (MKB – det viktigaste miljödokumentet) eller i något av all dokumentation om ärendet jag gått igenom.
Ett gillatryck på min Facebooksida är välkommet och värdefullt för mitt arbete. Då missar du inte mina många inlägg.
Tack för ditt intresse! Om du uppskattar mitt arbete får du gärna lämna en liten donation för att hjälpa mig att täcka mina utgifter i mitt ideella engagemang. Swish: 0764254234 / Nordea: 4044 00 39394, Christopher Ceder
