Skogen – en oförglömlig och viktig naturupplevelse

Längtar du efter en skogsupplevelse utöver det vanliga? En skog med sällsynta purpurfärgade orkidéer, som endast växer i den fientliga gränszonen mellan en majestätisk bokskog och branta stup som störtar 100 meter ner på en smal strandremsa vid Östersjöns kust. Just där är luftfuktigheten tillräcklig för att den vackra orkidén ska kunna leva. Längre in i skogen lever skygga fladdermöss med romantiskt och mystiskt klingande namn som den ”stora kvällsseglaren” (större brunfladdermus), Nyctalus noctula , och dess kusin den ”mindre kvällsseglaren”, Nyctalus leisleri, ”trollpipistrellen”, den ”tvåfärgade läderlappen” och vattenfladdermusen, som jagar över de stilla vatten som döljer sig djupt inne i den mörka skogen. I hålor i träden har fladdermössen sina krypin där de föder sina ungar. I de träd som dött sprudlar det alltjämt av liv. Där lever vedlevande insekter och en och annan urskogsrelikt, en grupp mycket ovanliga skalbaggar som blott kan leva i den döda ved som uppstår ur urskogens obrutna och sekellånga kontinuitet av fullständig orördhet.

I bokskogen på Jasmund har du hittat rätt.

Königsstuhl sunset Jasmund Rügen
Bokskogen i Jasmund

Jasmund är en halvö på ön Rügen, belägen i Östersjön och Tysklands nordligaste punkt. Till Jasmund reser du bekvämt och snabbt med båt från Trelleborg eller med färjan till Puttgarden från Danmark. Resan från Trelleborg tar fyra timmar och du ankommer till den lilla hamnstaden Sassnitz, där man ännu upplever lite ”Ostalgi”, den bitterljuva nostalgin som många östtyskar fortfarande har för sitt forna land. Från centrum i Sassnitz tar det bara 15 minuter att promenera in i Jasmunds nationalpark. Bokskogen i Jasmund klamrar sig dramatiskt fast i nästan lodräta vita kritklippor, die ”Kreidefelsen”, som är Rügens berömda kännetecken.

Königsstuhl Rügen Jasmund
Utsikten från Königsstuhl 118 meter över Östersjön. Klicka för förstoring.

Att avvika från vandringslederna är både förbjudet, dumt och i närheten av klipporna kan det vara rent livsfarligt. Staket som vid utsikten från Königsstuhl finns bara på några få platser dock. Utsikten från 118 meters höjd är fantastisk:

Königsstuhl sunset Jasmund Rügen
Solnedgång över Östersjön vid Königsstuhl

Färjorna möts på Östersjön vid Königsstuhl. Bortom horisonten ligger Sverige.

Königsstuhl sunset Jasmund Rügen
Färjorna möts utanför Königsstuhl i solnedgången

Har du tur som jag hade, så hinner du dit just innan solen går ner:

View from Königsstuhl in Jasmund
Utsikt från Königsstuhl

Utrotningshotad nattfjäril

På Jasmund har det vita stråflyet sin hemvist. Den starkt utrotningshotade nattfjärilen förekommer på gräsbevuxna sluttningar och klippor längs kusten och bara på ställen där det växer rörsvingel – ett sällsynt, högväxt gräs som når 1.5 meters höjd. I gräsets strån lägger fjärilarna sina ägg och bara där kan fjärilslarverna äta och utvecklas, ett av naturens många samspel där en art är helt beroende av en annan för att överleva. I juni-juli svärmar stråflyet på Jasmund, det enda stället där fjärilen finns Tyskland och en av de sista platserna i hela världen där det finns en livskraftig population.

Jasmund forest
Ett av närmare hundra små kärr som karstlandskapet skapat i Jasmund

I Sverige påträffas den på en enda plats, på Klagshamnsudden utanför Malmö. Tidigare har den funnits på ett fåtal platser i södra Sverige. Klagshamnsudden hotades länge av exploatering men 2017 kom ett glädjande besked om naturreservat. Det vita stråflyets framtid i vårt land är trots det fortsatt mycket oviss. Den kraftiga exploateringen runt Malmö hotar populationen på Klagshamnsudden. I Danmark har stråflyet också återfunnits på flera håll, men en hög exploateringstakt hotar arten även där.

Orchis purpurea, Stornycklar, en sällsynt orkidé som växer på Jasmund CC BY-SA 3.0Wikipedia

Nationalparken Jasmund

På Jasmund ligger det största sammanhängande naturskogsområdet längs hela Östersjökusten från Danmark till Litauen. Bokskogen är som flera andra i Tyskland förklarad som morgondagens urskog. Därför lämnas den närmast orörd för att åter kunna bli som för 800 år sedan när bokurskogar täckte stora delar av Europa.

Naturskydd

Jasmund, som låg i det forna Östtyskland (DDR), blev förklarad till Nationalpark i september 1990, inom ramen för DDR:s natiornalparksprogram, blott tre veckor innan den tyska återföreningen. Initiativtagaren till nationalparken var Lebrecht Jeschke, en biolog och naturskyddare från den östtyska staden Greifswald, som lade fram idéen om en nationalpark 1964.

Det första egentliga naturskyddet kom dock redan 1935, och omfattade en stor del av Stubnitz, som skogen på Jasmund heter. Redan vid 1600-talets slut antogs emellertid skyddsåtgärder i form av skogsförordningar då det hårda skogsbruket som pågick på den tiden hotade jordmånen i Stubnitz.

På 1960-talet skärptes naturskyddet, då en 256 hektar stor del av Stubnitz blev strängt skyddad och undantagen alla ingrepp.

År 2005 förklarades en del av nationalparken som UNESCO världsnaturarv. Jasmund är den minsta nationalparken i Tyskland, 3003 hektar stor, vilket ändå är tillräckligt för att skydda många hotade arter. Där förekommer hela 1000 arter av skalbaggar, varav många är fridlysta.

Sumpskog i nationalparken Jasmund
Bokskogen i Jasmunds nationalpark
Från havet har man en fantastisk utsikt över Jasmunds vita kritklippor
Sassnitz

I Jasmund rekommenderas ett besök i nationalparkens besökcentrum. Där finns en stor mängd lärorik och intressant information om skogen och dess invånare. Jasmunds besökcentrum ligger vid Königsstuhl, den 118 meter över Östersjön belägna klippavsatsen, som landskapsmålaren Caspar David Friedrich (1774-1840) har avbildat i flera berömda målningar. Buss från Sassnitz (nr 23) avgår till nationalparkens besökcentrum vid Königsstuhl en gång i timmen och resan tar 15 minuter. Att vandra tar 2-3 timmar.

Nationalpark-Zentrum Jasmund
Nationalparkens besökscentrum i Jasmund

Wald – ordet på allas läppar

Att skogen mår bäst av att lämnas ifred har tagit vår sydliga granne med storm de senaste decennierna och ordet ”Wald” (skog) är på allas läppar. För snart 40 år sedan, på 1980-talet, höll skogen på att dö i hela Tyskland på grund av svaveldioxiden i det sura regnet som förgiftade all växtlighet. Sedan dess har Tyskland gett skogen all möjlig katastrofhjälp och svaveldioxidutsläppen har lyckligtvis minskat stort. Skogen återhämtar sig och tillväxer. På senare tid har man också förstått hur viktiga riktigt gamla skogar är för väldigt många arters överlevnad och för att skydda klimatet mot den uppvärmningen som orsakas av människan. Enligt Greenpeace frisätter skövlingen av urskog en femtedel av all koldioxid som släpps ut i atmosfären årligen.

Nu är det en avlägsen dröm att bokurskogarna återigen ska täcka den europeiska kontinenten, men den återfunna insikten och strävan tillbaka till en rik natur med skogen i centrum ger oss hopp om att vi ska kunna få rätsida på den allvarliga kris där det pågår ett massutdöende av arter och klimatförändringarna hotar att övergå i en ännu snabbare fas som kallas för ”runaway climate change”.

Bli skogens talesperson

Vi måste stå upp för skogen. Inte för den ”skog” som skogsindustrins PR-maskineri ”Svenska skogen” i sin välregisserade reklam påstår täcker 70% av Sveriges yta. Sanningen är att vi bara har rester av riktig skog i Sverige, den naturliga skogen. Resten är återplanterad skog som växer upp och avverkas igen efter 70-90 år, och är i själva verket ingen riktig skog utan plantager där få arter finner goda levnadsbetingelser. Någon äkta urskog har vi inte kvar, men vissa skogar med urskogsliknande strukturer, som åter kan bli riktig urskog om de lämnas ifred. Det är dessa värden som måste främjas och det viktigaste är att vetskapen når ut till den breda allmänheten, som nu förleds av skogsindustrins gröna propaganda. Redan 2013 varnade Naturskyddsföreningen för att naturskogen hotas att snabbt försvinna om Sverige inte snabbt lever upp till våra åtaganden i FN:S Nagoya-avtal att skydda 17 procent av biologiskt värdefulla mark år 2020. Men skyddstakten har avstannat och Sverige ligger rejält efter många länder med bara 10.6% skyddad natur av den totala landytan. Vi kan alla bli skogens talespersoner. Tala, skriv och berätta om skogen så mycket du orkar och kan för det är väldigt viktigt om livet på jorden ska bestå och inte sluta i en fruktansvärd katastrof.

Utrotningshotade skalbaggar

I Stubnitz lever den utrotningshotade skalbaggsarten Aeletes atomarius. Den är en sk urskogsrelikt, som bara finns i urskogar eller i miljöer där små rester av urskog har blivit kvar. I urskogen är Aeletes atomarius dessutom beroende av naturligt döda träd, en ”xylobiont” (dödvedslevande) art. I Tyskland finns ca 8000 skalbaggearter varav 1400 är xylobionta. Av dessa är 115 stycken urskogsreliktarter. 60% av alla xylobionta skalbaggsarter är rödlistade. I Mellaneuropas brukade skogar är dessa arter akut utrotningshotade eller redan utdöda.

Inga urskogar finns kvar idag

Som en följd av människans långa kultivering av landskapet finns det inte längre några äkta urskogar i Tyskland. På den lilla ön Vlim i Östersjön ligger Tysklands äldsta skog, där inte ett träd har fällts på 450 år, men inte heller Vlim är en äkta urskog, eftersom skogen länge påverkades av betet på Vlim. I Europa finns det knappt några orörda urskogar kvar längre. De sista finns i Polen, Ukraina och Rumänien, men de förstörs nu i ett skrämmande tempo av stora skövlingar och illegal avverkning.
De äldsta kända bokskogarna ligger i Karpaterna och där finns träd som är 550 år gamla. Dit har skogen på Jasmund ett tag kvar. Idag är 50% av skogen äldre än 100 år. Det finns dock delar av skogen som är 260 år gammal.

Stubnitz historia

För ungefär 10.000 år sedan började boskogar breda ut sig över Europa från Sydöstra Europa. Till Jasmund nådde boken först för 850 år sedan, och trängde då undan ekblandskogen med inslag av framför allt al. Stubnitz räknas därför som en av de yngsta bokskogarna i Europa. Inte desto mindre är den uppsatt på listan på de mest betydelsefulla världsnaturarven.

Här kan du läsa mycket mer om nationalparken i Jasmnund:
http://www.nationalpark-jasmund.de/publikationen/forschungsband.pdf

Nationellt urskogsmål

Det finns trots allt skogsbestånd samt små grupper av mycket gamla träd som uppvisar habitatstrukturer av den typen som funnits för mycket lång tid sedan och som är vanliga i riktiga urskogar men synnerligen ovanliga i kulturlandskapet. 

Lyckligtvis har de tyska beslutsfattarna sedan en tid varit medvetna om hur viktiga urskogarna är för många av dessa arters överlevnad – 60% av de vedlevande skalbaggearterna är rödlistade – och i de nationella miljömålen fastslog den tyska regeringen 2007 ett mål om att 5% av den totala tyska skogsarealen skall vara avsatt som blivande urskog senast år 2020.

Fler bilder. Klicka på någon av bilderna för att öppna ett bildspel.

View from Königsstuhl in Jasmund
”Livsfara”. Königsstuhl, Jasmund.
Königsstuhl sunset Jasmund Rügen
Solnedgång över Östersjön vid Königsstuhl

Rügen är också känt för sina sandstränder:

Binz beach Rügen
Stranden vid Binz på Rügen
Binz beach Rügen
Stranden i Binz på Rügen
View from Königsstuhl in Jasmund
Utsikt över bokskogen på Jasmund och Rügens ”Kreidefelsen” (kritklippor)

 

Königsstuhl år 1818. Målad av Caspar David Friedrich. Bild: Wikipedia