Förstörda träd i parken: Göteborg följer inte sin egen nya trädpolicy

Bildspel: Göteborgs Stads trädpolicy i realiteten

Hur fungerar Göteborgs Stads nya trädpolicy, som fått mycket uppmärksamhet i medier?

Sedan över ett halvår arbetar Göteborgs Stad med att flytta en gångväg och lägga om ledningar på Radiotorget och i dess park i stadsdelen Järnbrott. I början av juli 2017 skulle allt varit klart, men idag, nästan ett halvår senare, förefaller arbetet fortfarande inte vara i närheten av att slutföras. På grävmaskinerna står det ”Snabbschakt”.

I parken växer vackra träd, bl a en stor rödbladig skogslönn, ett par japanska prydnadskörsbär och en grov oxel.

Arbetet i parken utförs av Park- och naturförvaltningen (PoNF), som också ligger bakom Göteborgs Stad nya Trädpolicy – ”STADENS TRÄD – Policy för park- och gatuträd i Göteborg”. Alltså en utomordentligt chans att studera trädpolicyn i realiteten.

Nyligen sammanfattade GP den nya trädpolicyn med rubriken ”Träden får högre skydd”.

Hur skyddar man då träden under ett långvarigt arbete, som vid Radiotorget pågått under hela växtsäsongen och nu riskerar dra över på tiden till nästa års växtsäsong?

Folkhemsparken

Som vi kan se på detta fotot, som är taget innan arbetet påbörjades, ligger det en vacker park alldeles intill Radiotorget. En smakfull trappa leder upp till en avsats, som pryds av av en fin skulptur där ett lejon med två små barn på ryggen håller sig fast i jordklotet. Kanske föreställde sig konstnären Inga-Louise Lindgren djurens konung som beskyddare av både vår värld och oss människor? Trappavsatsen är en förträfflig scen för åskådare på torget, med en livs levande kuliss i form av en rad vackra avenbokar, som avgränsar den lummiga parken från torget. Radiotorget och dess park är en mänsklig och rogivande plats, ett fint exempel på svensk folkhemsarkitektur.  Idag är parken till stora delar förstörd. Flertalet av avenbokarna är försvunna. Istället möts vi av denna vy (15 maj 2017):

Den förstörda folkhemsparken vid Radiotorget
Den förstörda folkhemsparken vid Radiotorget. Foto: Chris Ceder

Grinden till arbetsområdet står på vid gavel trots att det är helg och ingen arbetar. På  stängslet hänger en pressening med ett jättestort ”Hej!” följt av texten ”Här förbereder vi för nya bostäder. Vi utför även ledningsomläggning och flytt av gångväg”. Göteborgs Stads Jubileumssatsning 2021″. (Se foto i bildspelet ovan)

När jag söker rätt på detaljplanen ser jag att det ska klämmas in inte mindre än åtta nya hus vid Radiotorget, däribland ett nio våningars punkthus och flera åtta- och sjuvåningshushus. Halva den kommunala parken avyttras till Seniorgården AB, som planerar ett VIP-boende för seniorer. Seniorgården har redan fått en markanvisning av Fastighetsnämnden, som har för vana att dela ut kontroversiella markanvisningar: Swerock lyckades få sin lukrativa markanvisning för bergtäkten på det natursköna Ardalsberget trots att Göteborgs rödgröna styre hade beslutat att Ardalsberget skulle bevaras som grönområde. Idag ser Ardalsberget ut så här:

Bergtäkten på Ardalsberget
Bergtäkten på Ardalsberget 14 augusti 2017. Foto: Chris Ceder

Kommunal park blir VIP-boende

Trots att något genomförandeavtal inte är tecknat, bjuder Seniorgården redan nu ut förtursplatser redan med mottot: ”Få chans till förtur – BLI VIP-KUND REDAN IDAG!”. Inte svårt att lista ut att ännu en av Folkhemmets lummiga kvartersparker snart är skövlad och borta, precis som Flatåsparken, på gångavstånd från Radiotorget, där också två lindalléer fällts för att göra plats för bygget ”Flatås allé”.

Det nya bostadskomplexet
Det nya bostadskomplexet ”Flatås allé” förstörde en park och två lindalléer. Foto: Chris Ceder
Det nya bostadskomplexet
En vacker lindallé skövlades för bygget av ”Flatås allé”. Foto: Chris Ceder

I den nedre halvan av parken tänker Seniorgården bygga två hus med åtta och sex våningar. Där växer bl a en särdeles vacker grov oxel, som erbjuder viktigt skydd och hemvist åt fåglar. I toppen av trädet skymtar ett stort fågelbo.

oxeln vid Radiotorget ska väck för ett exklusivt seniorboende
Den grova och gamla oxeln vid Radiotorget ska väck för ett exklusivt seniorboende. Foto: Chris Ceder

Alltså ska halva parken försvinna, medan en stor del av den resterande delen nu har grävts upp till en oigenkännlig leråker. Inte helt i linje med trädpolicyns skydd av parker som säger:

Parker i stadsmiljö har visat sig kunna innehålla stora biologiska värden och bör i vissa fall betraktas som särskilda biotoper/nyckelbiotoper. Många djur och växter är helt eller delvis beroende av stora träd i olika åldrar och arttillhörighet.

Göteborgs Stads trädpolicy i realiteten
Schaktningar ibland rötterna i parken vid Radiotorget. Foto: Chris Ceder.

Göteborgs Stads trädpolicy i realiteten
Vid dessa ovanligt intressanta träd schaktades det på en knapp meters avstånd. Foto: Chris Ceder

Förstörda träd trots att de ska skyddas enligt trädpolicy

Ett av de japanska körsbärsträden, som blommade så vackert i våras, är nu så förstört av grävmaskinerna att det löper stor risk att dö under vintern. Någon hänsyn till trädrötter har inte heller tagits vid schaktningarna. Så här säger riktlinjerna i Trädpolicyn:

När arbeten ska göras i närheten av träden som omfattas av denna policy ska därför park- och naturförvaltningen alltid kontaktas så att rätt person kan bistå med kunskap. Vid nya ledningsdragningar eller arbete på befintliga ledningar får exempelvis ingen schakt utföras inom eller i nära anslutning till rotzonen för ett befintligt träd, den så kallade ”trädskyddszonen”, utan tillstånd.

Jag ser inga skydd runt trädstammarna på arbetsområdet.

Göteborgs Stads nya trädpolicy
Göteborgs Stads trädpolicy i realiteten: Förstört körsbärsträd. Foto: Chris Ceder

Under alla de år som jag dokumenterat träden i Göteborg, har jag bara sett skyddade trädstammar vid ett par tillfällen, på väl synliga ställen där Göteborgs Stad gärna skyltar med sin nya policy, som framför bygget av Regionhuset vid Centralstationen:

Göteborgs Stads nya trädpolicy
Göteborgs Stads nya trädpolicy. Foto: Chris Ceder

Bakom det höga byggplanket, dit allmänheten inte har insyn till, står nästan 150 år gamla träd. Trädens växtplats har sedan ett år varit ett kaotiskt upplag under bygget av det nya Regionhuset. Tunga betongbalkar ligger tätt intill träden och pressar samman marken med mycket skadliga följder för trädens rötter och byggnadsställningar och andra vassa föremål ligger slängda huller om buller och skadar trädstammar och grenar. De gamla praktfulla träden har inga som helst skydd. Så talande hur en enda bild avslöjar dubbelmoralen i Göteborgs Stads Trädpolicy!

Inget trädskydd. Göteborgs Stads verkliga trädpolicy.
Utanför planket är småträden skyddade, innanför skadas de gamla träden. Till höger i bild betongbalkar. Foto: Chris Ceder
Göteborgs Stads verkliga trädpolicy
Upplag i Stationsparken. Tunga föremål ligger bland de gamla träden. Foto: Chris Ceder
Göteborgs verkliga nya trädpolicy
Oskyddade 150-åriga träd i Göteborgs nya trädpolicy. Foto: Chris Ceder

Trädpolicyn i realiteten

Göteborgs trädpolicy saknar i själva verket bindande regler som verkligen stärker skyddet av stadens träd. Mycket av Trädpolicyn en uppräkning av ovidkommande fakta, som ”Fakta om trädens ekosystemtjänster”, ”Policyn som en del av ett sammanhang”, ”Vad säger Miljöbalken?”. En riktig trädpolicy är ett tydligt regelverk för hur träd ska skyddas. Göteborgs trädpolicy är istället kontraproduktiv för ett effektivt skydd av träd.

I Trädpolicyn finner jag till och med rent nonsens, som i avsnittet om de sociala värdena, där det beskrivs hur träd

bidrar till spännande platsbildningar genom att skapa nya rum i rummet. Döda träd kan till exempel bidra genom hopp- och klätterlek på stammar och stubbar.

medan exempelvis stadsträdens för oss människor viktigaste sociala värde, att befria luften från  sjukdomsframkallande luftföroreningar, helt utelämnas.

Vaga formuleringar förvirrar

Trädpolicyn innehåller många vaga formuleringar i stil med ”prioriteringar och målkonflikter i markanvänding”, där vi får lära oss att i ”detaljplanering är det viktigt att ta hänsyn till trädens alla värden när ny markanvändning prövas.”. Hur ska en kommunal tjänsteman bedöma detta? Vad innebär det att ta ”hänsyn till alla värden”? Om döda träda är värdefulla, som hopp- och klätterlekplatser för barn, är det väl ok att fälla ett eller annat träd för den sakens skull?

Några egentliga kommunala trädbestämmelser finner jag inte i den 20-sidiga policyn. Inte en enda. Istället är policyn mjäkig och släpphänt: Att något är viktigt förekommer 38 gånger, medan måste i betydelsen av ett krav endast förekommer på tre ställen.

Utöver en sammanställning av vad Miljöbalken, Plan- och bygglagen och Kulturmiljölagen säger om träd, tas trädens lagliga skydd upp i ett futtigt litet stycke benämnt ”Lagskydd”, men återigen är det i svepande ordalag

Träd kan ha lagligt skydd så när trädfällning övervägs måste träden eller miljön som helhet först kontrolleras. … Förbud mot avverkning av träd gäller till exempel under vissa fåglars häckningstid, om trädet inte innebär en akut risk för tredje man (läs mer om riskträd på nästa sida).

Trädskyddslagar

I många andra städer har man strikta bestämmelser och trädskyddslagar.

Den tyska staden Dresdens trädpolicy är en två sidor lång trädstadga, med titeln: Rättsliga bestämmelser för träd. Dresdens trädstadga innehåller inget som helst svammel utan är rakt på sak. Stadgan inleds med bestämmelsen för träd som växer på obebyggda fastigheter:

Stadgan gäller här utan inskränkningar. Skyddade är löv-, barr-, nöt och fruktträd på över 30 cm. Stamomfång, mätt på en meters höjd; för fruktträd gäller 60 cm. Häckar såväl som större buskage och klätterväxter.

Stadgar gäller här utan inskränkningar. Skyddade är löv-, barr-, nöt och fruktträd på över 30 cm. Stamomfång, mätt på en meters höjd; för fruktträd gäller 60 cm. Häckar såväl som större buskage och klätterväxter.

Tänk så enkelt man kan göra glasklara skyddsbestämmelser på ett par rader utan 20 sidors svamlande!

Naturminnessmärkt Pagodträdsallé i Dresden:

Naturdenkmal Schnurbaum-Allee Dr.-Külz-Ring Dresden
Den naturminnesmärkta pagodträdsallén i Dresden. Foto: Chris Ceder

I Boston och hela delstaten Massachusetts är reglerna ännu striktare. Lagen om grannar och träd gör gällande att inget träd med en stamdiameter på över 10 centimeter får fällas, flyttas eller ens beskäras utan att det hålls samråd med allmänheten först. Något som får smått roande följder då ett samråd måste hållas om de här döende träden i Somerville i Boston: 

Boston: Samråd ska hållas innan en rad med döende träd får fällas
Boston: Samråd ska hållas innan en rad med döende träd får fällas. Foto: Chris Ceder

På lapparna på träden står: ”Angående avlägsnandet av detta träd meddelas att ett samråd kommer hållas…”

Boston: Samråd ska hållas innan en rad med döende träd får fällas
Boston: Samråd ska hållas innan en rad med döende träd får fällas. Foto: Chris Ceder

Massachusetts trädlag gäller även på privat tomt då träden står inom ett 15 fots avstånd från offentlig plats, vilket har till följd att många människor inte kan beskära träd i sina egna trädgårdar utan att det hålls ett samråd med de närboende först! Den som skadar ett träd döms att betala en ersättning på tre gånger beloppet av skadekostnaden. Det kan med andra ord bli mycket dyrt att knäcka en gren eller skada barken på en stor gammal ek, som myndigheterna i Massachusetts värderar till flera miljoner kronor. Om du skär bort en störande gren på grannens träd utan att fråga först kan det också sluta illa – då riskerar du att dömas till ett halvårs fängelse.

Liknande stränga regler och lagar för trädens skydd finner vi på många andra håll, bland annat i Storbritannien, Tyskland och Italien.

I Göteborgs Stads trädpolicy finner vi däremot inget som är bindande. Träd kan både skadas och fällas i strid med trädpolicyn utan risk för rättsliga efterföljder.

Värdefulla träd ska skyddas

Policyn poängeterar många gånger att ”värdefulla träd” är viktiga att skydda och bevara och. Några exempel:

De träd som bedöms som mycket värdefulla träd ska om möjligt skyddas genom lagstiftning. I exempelvis detaljplaner finns möjlighet att föra in bestämmelser om utformning och skydd av träd och trädmiljöer.

”I de fall då den sammanlagda bedömningen resulterar i att värdefulla träd behöver tas bort ska alternativ till nedtagning alltid utredas”.

Återiigen lyser policyns hela släpphänthet igenom:

En möjlighet att föra in bestämmelser vittnar inte om någon stor beslutsamhet att verkligen skydda värdefulla träd.

Det andra citatet ovan, om att utreda alternativ till nedtagning, kan man fundera länge på och ändå inte bli riktigt klok. Vad är alternativet till att ta bort ett värdefullt träd? Att låta det stå kvar. I den nya Trädpolicyn läggs istället stor vikt vid att flytta träden,

det är allt vanligare att flytta värdefulla träd, så att de kan få en ny placering i närheten eller komma en annan plats till godo.

Samma tes driver också Trafikverket i samband med flytten av träd under Västlänken.

Inte svårt att förstå att detta infogats i trädpolicyn i Västlänkspolitiskt syfte!

Som jag har redogjort för flera gånger tidigare är det dömt att misslyckas att försöka flytta gamla och stora träd. Det visar misslyckandet med trädflytten i Stuttgart och den enda statistiskt säkerställda studien av flytt av träd, som genomfördes av den amerikanska skogsstyrelsen med mycket nedslående resultat.

Och vad som är än värre: Policyn säger inte någonting om vad som verkligen är ett värdefullt träd!

I själva verket är flera av stadens allra mest värdefulla träd akut hotade:

Den över femhundraåriga Gränseken vid Delsjövägen, Göteborgs största och äldsta ek, hotas nu av att Delsjövägen ska förstärkas till bärighetsklass 1 pga Västlänksbygget. De planerade schaktningsarbetena hotar att förstöra eken, likaså den tunga trafiken – med vikter på upp till 64 ton – som kommer dundra förbi trädets stam på några få decimeters avstånd.

Ett par unika naturliga svartpopplar, ett av världens ovanligaste träd som är strängt skyddat i hela EU, utom i Göteborg, hotas nu då de står blott några meter ifrån det planerade Västlänksschaktet i Haga.

Atlantic race of European black poplar in Gothenburg Sweden
Två unika svartpopplar står vid kanalen bara några meter från det planerade Västlänksschaktet. Foto: Chris Ceder

En tredje unik svartpoppel står bakom Stora Teatern och är med sin stamomkrets på över 4 meter den största. Dessa tre fynd, som jag gjorde för ett år sedan, bekräftades av svartpoppelexperten Andreas Scheible på Nordrhein-Westfalens skogsstyrelse. Det är till dags dato de enda fynden av träden i hela Sverige.

Atlantic race of European black poplar in Gothenburg Sweden
Göteborgs största svartpoppel, omkring 200 år gammal.

Sälgen – livets viktigaste frukost

Andra träd, som grova sälgar, fälls i stora antal, ofta under beteckningen ”slyträd”. Sälgen, som av WWF, Världsnaturfonden, beskrivs som ett av de viktigaste träden som finns och klassas som en nyckelart, för dess enormt viktiga betydelse för bins och fåglars överlevnad. Läs WWF:s artikel ”Sälgen – livets viktigaste frukost”. På många håll är sälgen rödlistad och får inte fällas – så ej i Göteborg:

Grov sälg fälld i Önnered
Grov sälg fälld i Önnered våren 2017. Foto: Chris Ceder.
Fällda sälgar i Göteborg
Ett tjugotal sälgar, varav flera var grova, fälldes vid Alelyckan på Gamlestadsvägen den tidiga våren 2017. Foto: Chris Ceder

Trädpolicyn om arbeten nära träd

Vad säger då Göteborgs Stads trädpolicy om arbeten nära träd? Jo, denna punkt tillägnas ett av fem ”delmål”:

Delmål 4 Skydda träden mot skador när arbeten sker i närheten.

När arbeten ska göras i närheten av träden som omfattas av denna policy ska därför park- och naturförvaltningen alltid kontaktas så att rätt person kan bistå med kunskap.

Hela trädskyddsomådet ska skyddas vid angränsande markarbeten.

Innan arbetet påbörjas ska exempelvis en godkänd barriär alltid uppföras.

En av de vanligaste orsakerna till att träd minskar i vitalitet och så småningom dör är rotskador.

Vem ska då kontaktas när det är Park- och naturförvaltningen själv som utför arbeten som skadar träden, som vid Radiotorget!? 

Den gamla trädpolicyn var noggrann och tydlig

Intressant nog ser man att Göteborgs Stads gamla trädpolicy, från 2005, var betydligt noggrannare än den nya trädpolicyn gällande arbeten nära träd:

Vi har lagt in en fredad zon på 4 meter på resp. sida om trädet, där man skall undvika att lägga ledningar. VA-verket föreskriver ett skyddsavstånd på 4 m för att minimera ev. inträngande rötter. El- och teleledningar drabbas inte av problemet med inväxning, men dessa ledningar ligger ytligt och inkräktar därmed i trädets växtjordsyta. Dessutom leder schakter för reparation mm ofta till skador på träden. ur Göteborgs Stads trädpolicy år 2005

Tydliga riktlinjer som i den aktuella trädpolicyn ersatt med vaga rekommendationer och hänsvisningar till annan litteratur:

Hela trädskyddsomådet ska skyddas vid angränsande markarbeten. Innan arbetet påbörjas ska exempelvis en godkänd barriär alltid uppföras. I de fall där intrång i trädskyddsområdet har godkänts kan lämpligt markskydd installeras. I Teknisk Handbok och Standard för skyddande av träd vid byggnationfinns anvisningar om hur träden ska skyddas när arbeten sker i närheten.
ur Göteborgs Stads trädpolicy år 2016

Om man refererar till andra verk måste man också tala om var i dessa informationen står att finna och tydligt ange vad det handlar om. I Göteborgs trädpolicy överlämnas det åt läsaren som så mycket annat.

För Göteborgs träd finns ingen verklig trädpolicy – bara flagrant laissez-faire!

I nästa avsnitt om Göteborgs trädpolicy kommer jag granska de två publikationer som trädpolicyn överlåter skyddet av träd under byggnation till. Om du gillar eller följer min Facebooksida missar du inte fortsättningen!

Kommentarer på artikeln finns på Facebook