Serien “Huggsexan om Göteborgs natur”

Det första avsnittet i min granskande serie “Huggsexan om Göteborgs natur”. Ett rofferi av vacker och värdefull natur håller på att förstöra stora delar av Göteborgs unika naturarv. En Land grabbing som under förra årtiondet utplånat stora områden oersättlig skyddsvärd natur runtom i Göteborg. Jag har granskat och dokumenterat exploateringen och förstörelsen som pågår i flera av de mest orörda och natursköna naturområdena som finns i Göteborg: Halvorsäng, Kålsered, Ardalsberget, Ruddalen, Sisjön, Gårdstensberget, Lilla Rödjan, Hovås, Svarte Mosse (Länsmansgården), Ganlet – varav flera har en dokumenterad hög biologisk mångfald och för Göteborg ovanlig rikedom på bl a vilda bin, insekter och groddjur. Vissa områden som Halvorsäng, Lilla Rödjan och Ardalsberget har nästan helt eller till stora delar förstörts och det som finns kvar hotas också. Andra områden utsätts för ett tilltagande naggande i kanterna eller i viktiga buffertzoner – bl a Delsjön, Ganlet, Svarte Mosse och Sandsjöbackareservatet. Åtskilliga andra områden av stort intresse har jag tyvärr tvingats lägga åt sidan – men förhoppningsvis kan de också få den uppmärksamhet de förtjänar. Ju mer dessa områden faller i glömska desto mer utlämnade är de och desto större är risken att de ska exploateras. Vi måste därför hjälpas åt att stärka dem och höja deras status på den politiska dagordningen där de alltför enkelt glöms bort och försummas – ända tills den dag det är dags att exploatera dem. Vi måste därför se till att de planläggs som naturområden, naturreservat, biotopskyddsområden. Vi måste granska och ifrågasätta de påstådda motiven bakom deras exploatering. Det har också gjorts med framgång några gånger de senaste åren, som i Överåsparken och Stora Torp, där folkviljan satte stopp för högst tvivelaktig exploatering.

Göteborg har för få naturreservat i en internationell jämförelse och naturreservatsreglerna efterlevs inte i flera av reservaten som vi sett så ofta i Välen. Naturen måste inte bara skyddas och vårdas med omsorg utan den måste göras tillgänglig för alla även personer med rörelse- och funktionshinder, vilket är en stor bristvara i göteborgsnaturen idag. Allt detta är ett krävande arbete och jag är därför tacksam för tips och hjälp som kan hjälpa mig vidare i arbetet.

Mitt arbete är en krävande och obetald heltidssyssla. En liten donation är därför till stor hjälp för mig att kunna bedriva mitt arbete. Stort tack till er som bidragit! Swish: 0764254234

Spelet bakom kulisserna i Sisjön

Jag har tidigare skrivit om de omfattande skövlingarna av över 10 hektar vacker natur i Sisjöområdet för att bygga 550 bostäder i projektet Sisjödal. I området som till stor del kalhöggs växte många äldre lövträd som var hemvist för den mindre hackspetten, en nära utrotningshotad fågelart som det blott finns ett par tusen häckande par av i Sverige. Det var ett sällsynt fint strövområde i Göteborg, speciellt uppskattat för sina viktiga fornminnen, fyra forntida boplatser, varav den äldsta är 7000-10000 år gammal från den äldre stenåldern. Utmed en vacker stengärdesgård löpte en ljuvlig naturstig och en bokskog med 500 bokar planterades på 1970-talet av park- och naturförvaltningen på initiativ av Askims hembygdsförening.

Trots att fornminnena mestadels bevarats har platserna mist sin stillhet och den evighetskänsla de inger. Idag står tjugohundratalets fyrkantiga nyfunkiskolosser och kastar postmodernismens iskalla skugga över dem gamla boplatserna, som tidigare varit mystiskt inbäddade i den trolska lövskogen. Naturstigen och stengärdesgården som gått genom lummig lövskog är idag kantad av Stena Fastigheters åttavåningsmonoliter och en smal strimma rangliga och omkullfallna björkar vars jordmån förlorat sin hållfasthet när allt runtomkring kalhöggs och skövlades. (Texten fortsätter under bildspelet)

Bildspel: klicka på bild för bildtexter

Jag fördjupar nu granskningen av detta mycket kontroversiella byggprojekt som under plan- och samrådsprocessen fick utstå svidande kritik och sågades av Naturskyddsföreningen, Askims hembygdsförening och boende i området, som alla ville att bygget skulle stoppas, framför allt på grund av de stora ingreppen i den rika natur- och kulturmiljön – se Naturskyddsföreningens yrkande nedan.
Redan 2017 fick jag tips av en person med insyn i ärendet att hela Sisjödal byggdes på ren spekulation. Jag förmodade att många exklusiva lägenheter med mångmiljonprislappar på över fem miljoner skulle bli svårsålda. I år, tre år efter kalhuggningen av skogen, gapar ännu flera av tomterna tomma där flervåningshus ska byggas. 2018 var fyllnadsmassorna under de kommande husen färdigställda. Men på två år hände ingenting. Det är glasklar indikation på att värdefull natur skövlas i ren fastighetspekulation.

Sisjödal 2020: Obebyggda tomter

Markanvisningar delas ut under ljusskygga former. Jag har tidigare skrivit om bostadsbyggandet i Välen där Skanska och Stena Fastigheter fått en markanvisning för hela Välens idrottsplats. När sakägarnas yttranden kom in i detaljplanprocessen inför bostadsbyggandet i Sisjön kom det fram att fastighetsbolaget Alaska fastigheter hade varit drivande bakom beslutet att det skulle byggas bostäder i Sisjönaturen. Det anmärkningsvärda är Alaska inte all sysslar med bostäder i sin verksamhet. Företaget äger blott tre fastigheter – Coop-huset och Willys-huset i Sisjöns handelsområde samt en liten fastighet i Högsbo.

Det var en boende i närområdet som ställde frågan:
“Stämmer det att Alaska fastigheter medverkat till att ta fram förslagen för bostadsbyggnationen vid Sisjövägen? Om ja – är det rimligt att ett bolag som äger mark i handelsområdet och har ett eget intresse av ökat kundunderlag deltar i processen på det sättet?”

Svaret från Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad:

Alaska fastigheter och JM har oberoende av varandra initierat frågan om bostäder vid Sisjövägen. Detta ledde till att programarbetet startades för att pröva möjligheten att uppföra bostäder. Varken Alaska fastigheter eller JM har erhållit någon markanvisning i detaljplanen.

Granskar man vidare finner man anledningen till varför Alaska är så angeläget om att det byggs bostäder i Sisjön – trots att företaget inte fått någon markvisning. Alaska kunde inte få någon markanvisning i ett rent bostadsprojekt då Alaska enbart hyr ut kommersiella fastighetsobjekt. Att Göteborgs Stad över huvud taget nämnde att Alaska inte fått någon markanvisning – en självklarhet – är ett taffligt försök att få Alaskas inblandning i Göteborgs Stads beslut att upplåta marken till bostäder att framstå som legitim och korrekt när den raka motsatsen är fallet.

Alaska började omkring 2010 en storsatsning på att bygga ut handel och kontor i Sisjön. Tidningen Lokalnytt skrev 2012 om Alaskas “storslagna planer” på 100.000 kvadratmeter som på sikt ska växa med lika mycket till. Alaska förvärvade Forshagas gamla fabriksområde där Bauhaus byggvaruhus nu ligger. Byggherre var Stena Fastigheter – som byggt de tre största husen i Sisjödal. Där den sista naturliga delen av Stora ån intill Sisjömotet ligger tänker Alaska resa ett jättekomplex med hotell och skyskrapor. Stora åns sista natursköna oas i Sisjön kommer då vara ett minne blott. Ån måste dras om och kommer förmodligen hamna mellan parkeringsplatser – och fyllas med ännu mer plast, fimpar och skräp än idag från de Alaskaägda Coop- och Willysfastigheterna. Alaska ägs av Lars-Åke Alexandersson, som också är VD för företaget med två anställda.

Landgrabbing och grå, vit och sofistikerad korruption

Sverige är ett land som gjort för landgrabbing. Vi har en uddlös och svag korruptionslagstiftning och det tjänstemannaansvar vi en gång hade är sedan länge historia. Vi saknar den oberoende juristiska kontrollen av makten: en författningsdomstol. Vi är helt enkelt illa rustade för att motverka landgrabbing. Många i vårt land tror att landgrabbing är begränsad till tredje världen – men det är en stor missuppfattning. Landgrabbing är utbredd i rika länder och Sverige är inget undantag. De som förstått landgrabbingens innebörd och mekanismer vet vilka de typiska tecknen på landgrabbing är.

Korruption brukar delas in i “svart/grå”/”vit” och” iögonfallande/sofistikerad korruption“. Den gråa, vita och sofistikerade korruptionen är svår att bevisa men sticker ofta direkt i ögonen när man ser den. I flera andra europeiska länder där korruptionslagar är betydligt hårdare än i Sverige hade Alaskas inflytande på beslutet att bygga bostäder i Sisjön säkerligen lett till en förundersökning av åklagare, något som inte är ovanligt i länder som Frankrike och Tyskland. Sveriges svaga lagar mot korruption ger istället marknadsaktörer tillfälle att agera på gränsen av lagens råmärken utan att frukta några rättsliga följder. Kommungranskning och åklagarmyndigheter i Göteborg tittar alla bort och låtsas som ingenting – det har vi lärt alltsedan “muthärvans” avslöjanden av Janne Josefsson.
Göteborgs och många andra svenska städers naturområden säljs ut och exploateras så lättvindigt att det blir som att palla frukt av en gammal man för skrupelfria byggherrar och fastighetsbolag. Att de oåterkalleligt förstör värdefull natur, äventyrar hotade arters överlevnad och bidrar till klimatets förstörelse tänker de inte på. De tänker på sin snabba avkastning. På utrikiska heter det juridiska begreppet Land grabbing. Indien, Liberia och flera andra länder har anti-Land grabbing-lagar. I Indien tillkom den första anti-Land grabbing lagen för 40 år sedan. Det är dags att Sverige också stiftar en lag mot landgrabbing för att säkerställa vårt lands internationella förpliktelser att bevara skyddsvärda biotoper och skydda hotade arter.

Naturskyddsföreningens yrkande mot bostäder i sisjön

Naturskyddsföreningen i Göteborg motsätter sig förslaget då man anser att området inte är lämpligt för en komplettering av staden. Det finns ingen strategisk knutpunkt i närheten. Man menar att det är vilseledande att skriva att man ”når miljöfördelar och minskar klimatpåverkan genom att fler kan använda existerande kollektivtrafik”, när förvaltningen själv räknar med en kraftig bilåkarökning. Naturområdet fungerar idag som rekreations- och strövområde och bör fortsätta att få fungera som detta och som en grön kil av hyfsat stor omfattning. Området har ett rikt fågelliv och har även plats för andra djur. Öringförande forsande bäckar, stengärdesgårdar, fornlämningar och ridvägar bör bevaras intakta. Att följa översiktsplanen och omvandla Sisjöns industriområde till en fungerande blandstad kommer att bli svårt, med tanke på dagens struktur. Föreningen är bestämd på att det inte är någon förtätning som planhandlingen beskriver, utan snarare utglesning, eftersom de 400 bostäderna spridits ut på ett mycket stort område.