2017. Göteborgs Stad går på offensiven med nästan dagliga tidningsartiklar och kommunikéer om bygget av den “gröna och nära storstaden“. En vision som rimmar illa med verkligheten: Göteborgs grönområden skövlas nu i en aldrig tidigare skådad takt.

Flera av stadens mest värdefulla och orörda naturmiljöer har utplånats på bara några år: I Kålsered, på Halvorsäng och Ardalsberget byggs enorma logistikhallar samtidigt som det natursköna Gårdstensberget och en unik tallskogsmiljö i Ruddalen exploateras för exklusiva bostadsområden i luftig skogsmiljö:

Olovlig dumpning

I skymundan av den industriella expansionen pågår olovlig dumpning av förorenade och giftiga schaktmassor helt öppet, mitt i känslig natur  – ett tema som är okänt för många och som tigs ihjäl av våra myndigheter så fort det förs på tal. Hur hänger det ihop?

Schaktmassor i grönområde

Nu har en större mängd schaktmassor innehållande tegelsten, rostigt skrot och tjärpapp dumpats på en äng i ett grönområde vid Säröleden i Askim. Ett viktigt grönstråk som avskärmar den hårt trafikerade och förorenade vägen från det närliggande naturreservatet på Hultåsen. I grönområdet växer det rikligt med björnbär och vilda fruktträd, både äpple, körsbär och ett praktfullt exemplar av körsbärsplommon – viktiga träd för bin och humlor.

Bara några meter från schaktmassorna ligger en ekologiskt värdefull, tätbevuxen liten våtmark och sumpskog med flera sälgar – ett naturvärdesträd vars nektar och pollen är ett livsviktigt födoförråd för våra humlor och bin när de vaknar ur sin vinterdvala. Det finns också många högväxta träd, speciellt iögonfallande är en grov ek. Och trots den bullriga trafiken alldeles intill sjunger en kör av många olika fågelstämmor i träden – grönområdet är fullt av liv och den biologiska mångfalden är god.

Vem som är ansvarig för förstörelsen i dagsläget är oklart – men ingen dumpar sådana volymer på allmän mark utan att först ha fått grönt ljus från kommunalt håll, var så säkra. Jag har sett förfarandet så många gånger och granskat tillräckligt många fall – och det är nästan alltid samma gamla visa. Dumpningen saknar i regel miljöprövning och tillstånd. I de fall som tillstånd har givits har det inte sällan varit allvarliga brister tillsynen på Länsstyrelsen och Miljöförvaltningen. Jag återkommer med mer information om den saken…

Giftigt grus

Ett par meter därifån, har Park- och Naturförvaltningen en tipp för använt grus som hälldes ut i stora mängder på gatorna i området efter vinterns enda snöfall i början januari 2017, då knappt två centimeter snö föll. När gatorna grusades var det redan töväder och regn och väderprognoserna förutspådde korrekt den rekordvarma början av året 2017.

Gruset är mycket giftigt och innehåller stora mängder tungmetaller och cancerogena mjukgörare från bildäck och får absolut inte tippas på denna plats utan ska gå direkt till reningsanläggning. Men istället har de giftiga högarna blivit liggande i månader utan någon som helst varningsskylt och är nu ett inbjudande äventyrslandskap för nyfikna barn. Självklart tränger gifterna ner i grundvattnet också.

Tidigare var platsen bevuxen med vackra träd, nu ligger det förutom grusbergen högar med asfalt och kantsten bland några körsbärträd som hittills har överlevt tippningen.

Ett tvåhundraliters oljefat hittar jag också, slängt i ett dike:

Hur går visionen om den “gröna storstaden” ihop med dumpningen av förorenade massor?

Inom kort kommer fler granskande reportage om dumpningen i Göteborg – och värre olovliga tippar än den i Askim. Följ bloggen!