Vad är viktigast för dig – en tusenårsek eller en bullrig genomfartsgata?

Delsjövägen i Göteborg senhösten 2016. Vinterns första snöflingor faller i skymningen. I vägkanten står ett mycket stort träd. I stammen sitter ett vägräcke. På andra sidan vägräcket swishar bil efter bil förbi på några decimeters avstånd. Vägsalt och föroreningar tränger obarmhärtigt ner i marken bland ekens rötter. Någon har spikat fast plankor i trädet. I såret efter en tjock gren som sågats av växer en gul rötsvamp.

Inget vittnar om detta träds forna betydelse och historia. Helt bortglömd förefaller giganten, lämnad att tyna bort och dö. Jag tar fram mitt måttband och mäter runt stammen. 602 centimeter. Det grövsta trädet jag någonsin sett i Göteborg.

Trädet heter Gränseken och är stadens äldsta ek.

Gränseken - Göteborgs största träd
Gränseken – Göteborgs största och äldsta ek. Foto: Chris Ceder

1948 beskrev den framstående professorn i botanik Carl Skottberg just denna Gränseken i sin utläggning om stadens träd i Svenska stadsmonografiers bibliofilupplaga:

Vida märkligare är dock den ek, som pietetsfullt sparats ovanför ravinen i själva kanten av Delsjövägens asfalt, ty den är, så vitt jag vet, med sina 515 cm. stadens grövsta och säkerligen äldsta. Egendomligt nog är detta verkliga naturminnesmärke, som kanske varit till stadens grundläggning, icke fridlyst.

Göteborgs tusenårsek Gränseken
Gränseken är Göteborgs äldsta och grövsta ek. Foto: Chris Ceder.

Det är tur att Carl Skottberg slipper se trädet idag.

Gränseken på Delsjövägen svårt angripen av svavelticka.
Gränseken på Delsjövägen svampangripen just där vägräcket suttit. 10 juni 2017. Foto: Chris Ceder
Gränseken - Göteborgs tusenårsek
Vårdslös beskärning av kraftiga grenar har skadat Gränseken. Foto: Chris Ceder.

Redan i början av 1500-talet ska Gränseken ha vuxit på platsen enligt information som står på en skylt som Örgryteföreningen ställt upp i parken vid Örgryte Stora Torp på andra sidan Delsjövägen. Om eken redan finns omnämnd i början av 1500-talet kan den mycket väl vara ytterligare ett par hundra år äldre, vem vet?

Gränseken är en idag levande organism som grodde, slog rot och växte upp till ett träd långt innan staden Göteborg grundlades. I andra städer världen över värnar man om sådana unika och historiska träd nästan som om de vore gudomliga.

Men inte i Göteborg.

Det är den 2 november 2016 som jag finner Gränseken i ett erbarmligt tillstånd. Där vägräcket tränger in i stammen har det uppstått en stor sårsvulst, en kallus, för att skydda trädets inre mot det främmande föremålets intrång.

Gränseken på Delsjövägen
Vägräcket tränger djupt in i stammen på Gränseken. 2 november 2016. Foto: Chris Ceder.

Jag fotograferar trädet och publicerar ett inlägg på min blogg. Reaktionerna är starka när jag publicerar inlägget på Nätverket Trädplan Göteborgs facebooksida.

Trädplan Göteborg är en rörelse för bevarandet av Göteborgs träd och grönområden – som idag avverkas och förstörs i en aldrig tidigare skådad takt.

Den 13 november 2016 kontaktar Trädplan Park- och naturförvaltningen (PONF) i Göteborgs Stad, som ansvarar för skötseln av Gränseken liksom de flesta andra gamla träd i Göteborg. “sådant här måste väl ni komma lösa med enkla medel?  Att räcket försvinner framför trädet?”

Den 10 juni 2017, besöker jag Gränseken igen.

Vägräcket är då flyttat några decimeter från trädet.

En bjärt orangefärgad halvmeterlång svamp växer ur kallusen. Det ser ut som svavelticka, en svamp som orsakar brunröta och som utan förvarning kan leda till att träd bryts av och faller till marken. Så gick det nyligen för en till synes frisk 300-årig ek i Bergianska Trädgården. Läs: “Över 300 år gammal ek föll plötsligt till marken“.

I slutet av maj 2017 skriver Trädplan Göteborg ånyo till PONF angående Gränseken. PONF svarar att Delsjövägen ska stabiliseras för att öka gatans bärighet från klass 3 till klass 1. Det innebär att upp till 64 ton tunga fordon kommer dundra förbi Gränseken på ett par decimeters avstånd. Sannolikt planerar man för körningar av schaktmassor i samband med Västlänksbygget.

Vi vet att lastbilarna i Göteborgs Stad kör som biltjuvar då trafikkontrollerna nästan helt upphört och avkörningar och välta ekipage hör till vardagen. Att man planerar att låta stadens äldsta och största ek stå på en sådan riskabel plats är minst sagt skamligt.

PONF försäkrar att de ska vara på plats under hela processen och övervaka att förstärkningsarbetena inte kommer att skada Gränseken. Projektledare och byggledare har dessutom lovat att det inte ska schaktas i höjd med trädet, utan att man kommer hålla ett avstånd på minst fyra meters avstånd från trädkronans yttre gräns – ”droppzonen”.

Ekens rötter sträcker sig emellertid mycket längre än fyra meter utanför droppzonen – de kan finnas på ett avstånd av tre gånger trädkronans diameter.

Amerikanska forskare har visat att tryckförändringar i marken som uppstår i samband med schaktning kan orsaka allvarliga skador hos träd på ända upp till 90 meters avstånd från trädet.

(Bruce W. Hagen, skogvaktare på Kaliforniens Skogs- och Brandsskyddsdepartement, har i sin forskning (1989) visat att de flesta träd får allvarliga skador på rötterna om de utsätts för tryck. Hos oskadade träd kan närings- och vattenabsorberande rötter sträcka sig så långt som 30 meter bort från stammen (Gilman 1988, Perry 1982). Trädens rötter kan skadas av tryck på så mycket som 90 meters avstånd (Kelley 1995).)

I kommunikationen med Trädplan Göteborg i våras påstår PONF att Gränseken har en stor betydelse:

Gränseken är mycket viktig för oss. Trädet genomgick en fördjupad besiktning i september förra året (2016) och bedömdes som strukturellt stabilt, visar väldigt bra vitalitet.

PONFs utfästelser om hur viktig Gränseken är rimmar illa med verkligheten. Varför har man under så många år låtit vägräcket tränga djupare och djupare in i stammen? Inte kan man ha missat det under den ”fördjupade besiktningen” av trädet? Det var ju inte förrän efter det att jag publicerat mitt inlägg och Trädplan kontaktat PONF som vägräcket flyttades.

Inte ens en skylt finns vid trädet som talar om hur makalöst det är. I andra länder är dylika träd självklara naturminnen, och är inte bara skyltade utan omskrivna i turistbroschyrer.

De ruttna och fula plankorna sitter fortfarande fastspikade i Gränseken – precis som de gjorde när jag dokumenterade trädet förra hösten. En sorglig respektlöshet mot vårt mest historiska träd!

Göteborgs tusenårsek Gränseken
Fula plankor sitter fortfarande fastspikade i Göteborgs tusenårsek Gränseken. Foto: Chris Ceder.

En betydligt utförligare bedömning av Gränsekens tillstånd än de sex orden från PONF har jag fått av Professor Dirk Dujesiefken. Den tyske trädexperten är grundare av Institutet för trädvård i Hamburg och undervisar vid Statens lantbruksuniversitet i Alnarp och vid det berömda Universität für Bodenkultur i Wien. När jag i höstas skickade mina bilder på Gränseken till Professor Dujesiefken utropade han något förskräckt i sitt svar:

– Det stora beskärningssåret med fruktkroppar är det värsta! Det är röta, förmodligen brunröta, och kan vara ett säkerhetsproblem. Jag skulle vilja behandla beskärningssåret. 

Professor Dujesiefken har nu bedömt Gränsekens tillstånd effter att ha sett bilder på trädet i somras:

– Bilderna är mycket intressanta. De visar den typiska förrutnellsen av ekar. Stammen måste vara ihålig. Men trädet kan vara säkert. Det beror på mängden frisk vävnad i denna del (stammen). Bilderna visar att trädets vitalitet är god.

Det är riktigt att markpackning är ett problem för träd. I detta fall har vi en markpackning på grund av vägen. Trädet kan leva med den situationen. Problematiskt vore en konstruktion i rotzonen och en stor förändring av situationen, till exempel en ny väg i skogen.

Att dimensionera Delsjövägen för tung trafik innebär tveklöst en stor förändring av situationen för Gränseken. Stora delar av centrala Göteborg kommer under många år framöver, i samband med Västlänksbygget, att förvandlas till leriga schakt som orsakar en skytteltrafik av tunga transporter av schaktmassor och arbetsmaskiner som orsakar kraftiga markvibrationer. Dessutom tillkommer allt vägsalt och en kraftig ökning av giftiga partiklar som tränger ner i Gränsekens rotsystem och försvagar trädet ytterligare. Den som tror att Gränseken inte kommer att lida skada av tung och intensiv lastbilstrafik på ett par decimeters avstånd har allvarligt talat dålig koll på verkligheten. Redan idag är trafiken intensiv på Delsjövägen. Den dåliga luftkvaliteten och bullriga miljön påverkar hela grönområdet där Gränseken växer på ett negativt sätt. Jag ser knappt en fågel och det är ont om insekter. En utbyggnad av Delsjövägen kommer försvaga statusen på det smala grönområdet där Gränseken växer. I Göteborg pågår sedan länge en gradvis förstörelse av många grönområden i exploateringssyften – som en följd av stadens stora brister i naturskyddsarbetet.

Gränseken - Göteborgs tusenårsek
Gränseken – Göteborgs tusenårsek står i en redan utsatt trafikmiljö med höga halter av giftiga luftföroreningar. Foto: Chris Ceder

På Örgryteföreningens hemsida står det att PONF ska utreda om det går att göra Gränseken till naturminne. Naturminnesutredningen ska de föra vidare till Byggnadsnämnden.

Informationen verkar ha skrivits senast år 2014.

Behövs det verkligen en utredning i denna fråga!?

I Göteborg är fyra träd skyddade av naturminnen och inga nya har tillkommit sedan början av 1960-talet. I Stockholm har 120 träd naturminnesskydd. Det vittnar om en bristande vilja i Göteborgs Stad att utse nya naturminnen.

Gränseken skulle kunna vara en stor attraktion för naturintresserade turister på bara 10 minuters gångavstånd från Korsvägen och Liseberg. Om de bara visste att Gränseken fanns. Men ingenstans i Göteborgs Stads påkostade turistbroschyrer finns Gränseken omnämnd. Det är bara de som mot förmodan skulle råka finna Carl Skottbergs sammanställning av stadens träd i bibliofilupplagan från 1948 som upplyses om Gränsekens existens.

Utbyggnaden av Delsjövägen och den därpå följande tunga trafiken kommer bli den slutgiltiga dödsstöten för Gränseken. Trädet är redan rötangripet och dess stabilitet och säkerhet framöver kan starkt ifrågasättas.

Låt istället internationella trädexperter få undersöka och behandla trädet. Göteborgs Stad har dessvärre alldeles för länge visat ointresse för Gränsekens välbefinnande.

Gränseken måste ha ett gediget naturskydd och inget annat!

Gränseken är Göteborgs äldsta ek och förtjänar mycket bättre! Att ett sådant unikt och historiskt viktigt träd helt har fallit i glömska och vanskötts vittnar om en historielöshet i Göteborgs Stad.

På många andra håll är träd som Gränseken självklara utflyktsmål för skolklasser.

Vilken göteborgsskola har någonsin visat sina elever Gränseken? Det går inte eftersom det är förenat med livsfara att låta en skolklass korsa trafiken på Delsjövägen och uppehålla sig vid trädet.

Vi kan hjälpa Gränseken till ett längre liv och skänka kommande generationer stor glädje genom att helt spärra av Delsjövägen och inhägna trädet som man gjort med Robin Hood-eken i Sherwoodskogen och många andra gamla ekar.

Major_Oak_in_Sherwood_Forest_in_2006
By Marcin Floryan (Own work) [GFDL, CC-BY-SA-3.0 or CC BY 2.5], via Wikimedia Commons
Delsjöbäckens dalgång och dess underbara bokskog, parken vid Örgryte Stora Torp med flera mycket gamla träd och Gränseken skulle då sammanbindas till ett enastående naturparadis.

Göteborgs Stad har ju spärrat av väldigt många andra gator för genomfart – vad gör en mer eller mindre?

Men en Gränsek mer eller mindre har vi inte. Det finns inget spelrum i denna fråga.

Man talar ofta om att naturvärden står i konflikt med ekonomiska intressen. Så är det inte. En vacker natur genererar stor samhällsekonomisk nytta. Det är Wien och Berlin, två av världens mest välmående städer, ypperliga bevis på. De båda städerna är världsledande i att främja och skydda sin stadsnatur.

Önskar Göteborg också att hamna i så gott sällskap?

Ett första steg vore att freda Gränseken.

Tack på förhand!

Gränsekens kusin

På Skårsgatan står Gränsekens kusin – Skårseken. Den mår till synes mycket bättre än Gränseken. Skårseken är med sina 590 centimeters stamomfång också en gammal gigant och ett av de mest fantastiska och vackra träd jag sett. Göteborg har ett fantastiskt trädarv som inte får gå förlorat!

Skårseken - en tusenårsek i Göteborg.
Skårseken – Göteborgs vackraste träd? Döm själva! Foto: Chris Ceder.
Send this to a friend
Jag rekommenderar att läsa Vad är viktigast för dig – en tusenårsek eller en bullrig genomfartsgata?

https://chrisceder.com/244/vad-ar-viktigast-for-dig-en-tusenarsek-eller-en-bullrig-genomfartsgata/
Send this to a friend
Jag rekommenderar att läsa Vad är viktigast för dig – en tusenårsek eller en bullrig genomfartsgata?

https://chrisceder.com/244/vad-ar-viktigast-for-dig-en-tusenarsek-eller-en-bullrig-genomfartsgata/