En studie genomförd av det berömda Max-Plancksällskapet visar att risken för att överföra smitta med coronaviruset är minimal med FFP2-andningsskydd.
Forskarna på Max-Planckinstitutet för dynamik i Göttingen undersökte infektionsrisken då en frisk person vistas inomhus på tre meters avstånd till en infekterad person i 20 minuter och andas in den infekterade personens utandningsluft. Om båda personerna använder ett korrekt sittande FFP2-skydd är risken för att smittan ska överföras endast en promille (en på tusen). Om FFP2-skydden inte sluter tätt optimalt och luft kan passera fritt längs kanterna är infektionsrisken 75 gånger större, men trots det fortfarande ganska liten: 4 procent.
Studien undersökte också hur effektivt kirurgiska munskydd skyddar mot infektion i samma situation. Infektionsrisken var då 100 gånger högre än när båda personerna bar FFP2-skydd, men trots den stora skillnaden ändå relativt låg: 10 procent. Studien visade också att infektionsrisken minskar ytterligare om man är vaccinerad mot covid-19.
Om ingen av personerna bär varken andningsskydd eller munskydd är infektionsrisken däremot extremt hög. Risken att smittas är då 90% för en frisk person som vistas på tre meters avstånd till en infekterad person i blott fyra minuter.
Forskarna poängterade att risken att smittas i praktiken i vardagliga situationer är mycket lägre när FFP-2-skydd används än vid de laboratorieförhållanden som rådde i studien, säkerligen tio till hundra gånger lägre, eftersom utandningsluften som släpps ut på sidorna när skydden inte sluter tätt späds ut och inte kan nå en annan person i de höga koncentrationerna som var fallet i laboratoriemiljön.
I flera tyska och en majoritet av Österrikes förbundsländer är det obligatoriskt att använda FFP-2-skydd i alla byggnader och offentliga inomhusutrymmen. Speciellt strikt är skyldigheten att använda minst FFP2-skydd på alla sjukhus- och vårdinrättningar, som äldreboenden.
I Sverige finns inga krav på FFP-2-skydd inom vården, blott periodvisa rekommendationer att “munskydd” ska användas, utan några specifika krav på att munskydden ska vara effektiva och ens godkända med CE-märkning. Hade också Sverige som flera andra länder i ett tidigt skede infört obligatoriska FFP-2-skydd för personal och besökare i sjukvård och för samtlig personal på äldreboenden hade många fler liv kunnat räddas i pandemin. Men tyvärr tilläts politisk populism och faktaresistenta attityder än en gång gå före principen att rädda liv i pandemin: När socialminister Lena Hallengren på Folkhälsomyndighetens pressträff den 29 juli 2020 sa om munskydden att ”vi har inte den, om jag får använda uttrycket, traditionen, kulturen.” la hon en våt filt över de smittspridningsförhindrande aspekterna som en vetenskaplig syn på olika andningsskydd hade inneburit för att minska pandemins negativa följder i Sverige. Än idag ligger Lena Hallengrens våta filt kvar och i mångt och mycket kväver en rationell och tidsenlig syn på andningskydden i Sverige.