Ett fruktansvärt oväsen. Centrala Göteborgs gröna lunga, den rofyllda och vackra Kungsparken och det angränsande Haga Kyrkoplan, förvandlas sakta men säkert till ett dammigt och öronbedövande industrikaos. Sist jag var där revs båten Rio Rio, nu är det premiär för årets “förberedelser inför bygget av Västlänken” – en serie destruktiva ingrepp för att flytta träd under det kontroversiella tunnelbygget.

I själva verket hotas ett mycket stort antal träd av Västlänken, antingen av fällning eller av att förstöras av den allvarliga miljöförstöring som bygget kommer orsaka om det blir verklighet.

Som förra året pågår de störande trädingreppen mitt under fåglarnas häckning. Djuren får enligt Miljöbalken inte störas under sin fortplantningsperiod, men i Göteborg gäller som bekant inte längre miljölagarna.

Dödsstöten för träden vid Hagakyrkan?

Kärleksalmens skyddande jordtäcke fräses våldsamt bort, ett i raden av skadliga ingrepp på ett träd som var ett av det vackraste och äldsta i Göteborg innan det började förstöras.

Göteborgs vackraste hästkastanjer är också akut hotade, ett par av dem med ett stamomfång på 400 centimeter, bland de största i sitt slag i hela Göteborg.

Jag kommer snart skriva mer om dessa träd.

Video: 2017 – Fortsatt trädförstörelse i Haga och Kungsparken

Flera andra träd i Kungsparken som förbereds för flytt har redan skadats, som jag dokumenterat här. Det är inte svårt att redan nu se ett tydligt mönster. De ansvariga, Trafikverket och Göteborgs Stad, kan inte flytta träden utan att de förstörs. Men frågan är om de ens bryr sig?

Göteborgs Stad visar gång efter annan hur de nonchalerar och vansköter Göteborgs gamla och skyddsvärda träd.

Den 492 centimeter grova och tvåhundraåriga Kärleksalmen är ett av Göteborgs verkliga naturminnen. Men hör och häpna – i Göteborgs Stad är Kärleksalmen inget naturminne alls, inte heller Gränseken, den sex meter grova tusenårseken på Delsjövägen, som lämnas att dö med ett vägräcke som för varje år tränger djupare och djupare in i stammen. Jag har skrivit om Gränseken här.

Naturminnesmärkning i Göteborgs Stad stoppades på 1970-talet

Det är inte bara naturminnena som är negligerade i Göteborgs Stad utan själva naturminnesmärkningen. Ja, vi är den enda kommunen i landet som inte längre naturminnesförklarar någonting: det senaste av stadens totalt fyra naturminnen tillkom på 1970-talet (i början av 1990-talet utsåg Länsstyrelsen ett par jättegrytor i Kviberg till naturminne). Som jämförelse kan nämnas att Stockholm har 140 naturminnen, varav de flesta är träd.

För snart två år sedan sågades Kärleksalmen av på mitten – ett drastiskt tilltag som möttes av hård kritik från Trädplansrörelsen. Trädet påstods ha en så svår stormskada att det måste stympas så fult. På många andra håll tar man istället hand om gamla bräckliga träd med kärlek och stor omsorg:

Trafikverket bryter mot Miljöbalken med Länsstyrelsens hjälp

Som om det inte vore nog med kommunens underlåtenhet att skydda våra gamla träd  struntade Trafikverket blankt i Miljöbalken och dess krav på att ansöka om miljöprövningstillstånd för ingreppen i Haga och gjorde så med tillsynsmyndigheten Länsstyrelsens goda minne, som enligt Martin Wannholt, Theo Papaioannou, Trädplan m fl “låtsas som om det regnar“.

Och redan för ett år sedan beviljade Länsstyrelsen i strid med Miljöbalken tillstånd för Trafikverket att utföra mycket störande trädingrepp under fåglarnas häckning.

Flera av träden är för stora för flytt men ska flyttas ändå

Enligt Trafikverket ska en bok som står bredvid Kärleksalmen flyttas. Men boken är alltför grov för att flyttas, liksom en annan stor bok man håller på att gräva upp vid spårvagnshållplatsen på andra sidan Parkgatan. Som jag tidigare redogjort för är flytt av så stora träd som nu förbereds i Kungsparken dömt att misslyckas.

Misslyckande i Stuttgart

I Stuttgart ville man flytta flera hundra år gamla plataner inför stadens omtvistade tågtunnelprojekt Stuttgart21, men efter samråd med de främsta tyska trädexperterna övergavs alla försök att rädda de stora träden. De 116 största träden fälldes istället, medan ett 80-tal små träd flyttades, varav alla var mycket mindre än de bokar Trafikverket i strid med trädexperterna nu tänker flytta.

Många av träden i Stuttgart är i dåligt skick fem år efter flytten och flera har dött. Jag tror dock Göteborgs Stad och Trafikverket är fullt medvetna om det utsiktslösa förfarandet – istället handlar det om att föra allmänheten bakom ljuset och kuva motståndet mot Västlänken. Och det lyckas man i viss mån ganska bra med. Jag såg inte en människa som visade sitt missnöje mot ingreppen i Haga – trots det olidliga oväsendet på 100 dB och vassa småstenar som sköt iväg som projektiler tio meter genom luften och träffade en i ansiktet om man inte tittade bort. Att säkerhetsföreskrifterna nonchalerades var dock inget problem: Folk gick förbi på betryggande avstånd utan att ens rikta blicken mot det väldiga trädet som var i färd att förstöras.

Motståndet mot Västlänken i Göteborg är massivt. Men det behövs fler människor som går ut på gatan och visar det betydligt oftare än vad som sker. Det är ju nu det händer, i Kungsparken och i Haga har Västlänken redan tjuvstartat!

Här är ett axplock av de tyska trädexperternas utlåtanden om att flytta stora träd:

Trädflytten är utsiktslös – om 20 år måste de sågas ner

Siegfrink Fink, professor i skogsbotanik vid Freiburgs universitet, dömer ut möjligheterna att med framgång flytta träd:

-Med en flytt gör man träden till obotligt sjuka patienter.

De omplanterade träden kommer förvisso skjuta nya skott, men om tio år kommer de att börja ruttna och jag förutspår att de måste sågas ner om 20 år.

Park- och naturförvaltningens chef dömer själv ut trädflytten i Stuttgart

Trots en uppsjö av negativa expertutlåtanden och högljudda protester valde man att flytta träd i Stuttgart. Idag, fyra år senare, lever 82 av de 84 flyttade träden, men Volker Schirner, chef för Stuttgarts Park- och naturförvaltning, avslöjar hur problematiskt det är att hålla de omplanterade träden friska och vid liv:

-Det är speciella träd som är i behov av mycket vård och tillsyn . De är mycket känsligare än de som alltid stått på samma plats.

Förvaltningschefen betonar också att de flyttade trädens utsikter att klara sig också försämras av yttre miljöfaktorer:

De senaste åren kämpar vi mycket med klimatförändringar. 2015 var våren extremt torr vilket krävde intensiv bevattning av stadens träd.

Stuttgart har 140.000 park- och gatuträd som måste vattnas under torka – vilket kräver personal från andra förvaltningar och ständigt större tankbilar som hyrs in från företag, berättar Volker Schirner.

Till de som tror att man kan flytta stora träd i parkmiljö ger han det raka och självklara svaret:

Man kan inte dra stora träd genom andra träd i en park. Då skulle man orsaka för mycket skador på träden.

Trädens gestaltning förstörs vid flytt

Träden som flyttas måste beskäras kraftigt för att kompensera för förlusten av rötter vid utgrävningen – omkring en tredjedel av trädkronans volym försvinner oftast – vilket enligt många bedömare innebär att trädens gestaltning förstörs. De förlorar sin skönhet, stammen och trädkronan passar inte längre ihop med varandra, träden är stympade och ser ofriska ut. Att det kommer nya skott hjälper inte, träden kan aldrig återfå sin naturliga form och skönhet.