I tisdags arrangerade jag tillsammans med Naturskyddsföreningen i Göteborg och ERGO: nätverket för ett renare Göteborg, startskottet för initiativet Grön samverkan i Göteborg. Det var glädjande att få motta och stifta bekantskap med kommunalråden Blerta Hoti, Socialdemokraterna, och Karin Pleijel, Miljöpartiet, och Park- och naturnämndens Urban Junevik från Vänsterpartiet och Martin Nilsson, Miljöpartiet, och 2:e vice nämndordförande. Från Naturskyddsföreningen i Göteborg medverkade Anders Ridderström och från dess stadsplaneringsgrupp Lina Rosquist. Och sist men inte minst, Jasmina Karlsson, grundare av ERGO: nätverket för ett grönare Göteborg, och Uno Unger, som är en av de mest erfarna ornitologerna i Göteborg, med ett förflutet som ordförande i Göteborgs Ornitologiska Förening.

Det blev en trevlig och lyckad start i Välen för Grön samverkan, där politikerna var nyfikna, intresserade och tyckte att vi hade bra idéer och förslag. Som grädde på moset fick vi njuta av flera fladdermöss, som cirklade över oss vid Välenskogen och längs Stora ån, där de jagade insekter i skymningen i det behagligt ljumma oktobervädret. Under Välenmålet som avgjordes i de båda miljödomstolarna förra året samt i somras, har jag upplyst om att det ofta flyger fladdermöss över Välenskogen, vilket Göteborgs Stad “missat” under beslutsprocessen liksom att undersöka förekomsten av alla andra djurarter, däribland omkring 20 rödlistade fågelarter dokumenterade på artportalen. Dessutom har jag poängterat att trädbevuxna vattendrag är mycket viktiga för att hjälpa fladdermöss att navigera, finna mat och krypin i äldre träds håligheter och skrymslen.

Naturskyddsföreningens Anders Ridderström inledde med att prata om den enormt viktiga segern i Välenmålet i Mark- och miljööverdomstolen i somras, som underkände och stoppade Göteborgs Stads exploatering av Välenskogen och dess mindre hackspettsbiotop för byggandet av en stor reningsdamm för dagvatten från Västra Frölunda. Naturskyddsföreningen vill att vi gemensamt hittar en ekologisk och hållbar lösning för dagvattenreningen, som också möjliggör att naturreservatets olika delar förbinds med varandra i Välen och att Välenskogen införlivas i naturreservatet.

Jasmina Karlsson från ERGO: nätverket för ett renare Göteborg belyste de stora bristerna i den kommunala renhållningen, och hur det även brister i ett naturreservat som Välen, där jag tillsammans med ERGO: genomfört flera cleanups, där vi befriat naturen från tonvis med skräp och bråte. Jasmina jobbar också energiskt mot Göteborgs Stads oskick att klippa stadens gräsytor utan att först plocka upp de stora mängderna skräp, som ligger där, och överallt strimlas sönder till en “plastkonfetti”, som omedelbart sprider sig i naturen och ut i vattendrag.

Uno Unger berättade om sällsynta och udda fåglar, som Kungsfiskaren och hybridkanadagäss. Dessvärre tyvärr också om de svåra orenade avloppsutsläppen som sker i Välens naturreservat, i bäcken som Välenornitologerna kallar Kannebäcksbäcken, vilken mynnar ut i Välenviken. Uno sa att det tills för något år sedan fanns storspigg i bäcken, som jagades av kungsfiskare. Sedan dess har bäcken vuxit igen kraftigt och drabbats av frekventa avloppsutsläppen, och som en följd har både storspigg eller kungsfiskare försvunnit.

Tack vare Uno och de andra kunniga ornitologerna i Välen har vi expertkunskap att genomföra förbättringar för olika fågelarter. Speciellt viktigt vore en restaurering av Stora ån och dess strand och kantzoner, för att återskapa deras naturliga och ursprungliga struktur och ekologi, genom att avlägsna åns artificiella slänter, bestående av stora vallar av giftiga muddermassor som lagts upp från åns botten. Detta skulle möjliggöra 
för kungsfiskaren och andra arter som backsvalan (rödlista: nära hotad) att etablera sig bättre i Välen. I Tyskland storsatsas det sedan många årtionden på att restaurera vattendragen och deras strand- och kantzoner, flodslätter, sumpskogar mm. För fåglar återskapas naturliga  branta strandbrinkar där backsvalor och kungsfiskare bygger bon. Allt detta är möjligt i Välen, och inte bara möjligt, det är en förutsättning och ett krav för att Göteborg ska leva upp till EU-direktiven om god ekologisk status på alla vatten såväl som art- och habitatskyddsdirektiven. 

Målen med Grön samverkan i Göteborg är flera:

• Utökat och bättre natur- och miljöskydd i Göteborg, skapandet av fler och sammanhängande gröna och blå stråk över hela staden
  
• En dialog och samverkan mellan miljöintressen och politik i Göteborg. Kommunens politiker behöver ge medinflytande till miljöorganisationer och personer med värdefulla kunskaper om och lång erfarenhet av natur- och miljöskyddsarbete i planer och beslutsprocesser för att bättre skydda och bevara värdefulla naturmiljöer och biotoper och sällsynta och rödlistade djur- ochv äxtarter, samt att reformera och stärka miljöskyddet och förbättra den kommunala renhållningen av staden
  
• Frågor om naturskydd, speciellt vid störande ingrepp i naturområden och naturreservat, måste lyftas på politisk nivå och göras i samråd med miljö- och naturskyddsintressen för säkerställa en demokratiskt förankrad och ekologiskt hållbar beslutsprocess och inte som idag, där det mesta avgörs genom tjänstemannastyre av förvaltningschefer och byråkrater utan vare sig insyn eller möjlighet att påverka. Ett aktuellt exempel är den obegripliga och kostsamma asfalteringen av naturreservatets lummiga promenadväg till en fem meter bred “motorväg” (läs reportaget i Göteborg Direkt), som Park- och naturnämndens ordförande AnnaSara Perslow, Centerpartiet, kommenterade med: – Utvecklingen av området ska förvaltningen sköta. Man får en slant och ska inom den ramen sköta det. Vi kan inte ha detaljkunskap kring exakt vad som görs var. Kommentarer som visar prov på ett bristande engagemang och intresse hos en ledande politiker med högsta ansvaret för stadens naturskydd. När det däremot handlar om att avgiftsbelägga och stänga offentliga toaletter, då plötsligt visar Park- och naturnämndens ordförande och andra ledamöter stort intresse – för att synas och höras i massmedia.
  
• att i Välen utvidga naturreservatet att också inkludera Välenskogen och dess omgivning, att knyta ihop naturreservatets åtskiljda delar med varandra, att restaurera Stora åns skadade natur och miljö och dess kantzoner till en naturlig miljö fri från giftiga muddervallar och istället skapa att lösa de allvarliga föroreningsproblemen med läckande deponier och ett svårt pcb-läckage som sannolikt kommer från deponin inunder World of Golfs driving range och som pågått i tiotals år i det tysta utan någon åtgärd från kommunen. Anders Ridderström upplyste om de goda möjligheterna att rena det förorenade dagvattnet genom naturlig våtmarksrening, och därigenom slå två flugor i en smäll genom att skapa ett våtmarkslandskap i anslutning till det kommunala dammbygget.
  
• Att Göteborgs Stad tar ställning till och genomför kraven som formulerats i Naturskyddsföreningens kampanj “Göteborg kan grönare“, framtagen av stadsplaneringsgruppen. Krav 1 – En översiktsplan för klimatet: Göteborgs Stad når inte ett enda av de lokala miljömålen och klimatutsläppen minskar inte i nödvändig takt. Staden har antagit ett nytt Miljö- och klimatprogram för 2021-2030 där staden har förpliktat sig att nå 1,5-gradersmålet och minska utsläppen med 10 % per år och minskat utsläppen med 80 % till 2030. Programmet gäller för Göteborgs Stads samtliga nämnder och styrelser och löper ungefär lika länge som den nya översiktsplanen. För att nå miljö- och klimatmålen behövs en betydligt mer hållbar översiktsplan än vad som nu ligger på bordet. Den föreslagna översiktsplanen ligger inte i linje med miljö- och klimatmålen. En översiktsplan för klimatet kan inte planera för ökad bilism, exploatering av natur- och jordbruksmark och fler villamattor. Istället behöver den främja bättre cykelbanor, öka grönytorna samt omvandla asfaltsöknar och köpcentrum till bostäder och parker.
  Krav 2 – Planera för biologisk mångfald och bevara ekosystem: Vi står inför en stor förlust av biologisk mångfald och Göteborgs stad har ett stort ansvar att skydda skogar, åkrar och vattendrag. Vi vill se att staden tar större hänsyn till viktiga och hotade djurarter i arbetet med den nya översiktsplanen, arter som vi benämner som urbana naturvårdsarter. Liksom oss behöver dem mat, viloplatser, infrastruktur och bostad. När vi skyddar hotade och viktiga djurarter skyddar vi också miljöer som göteborgare uppskattar och som är värdefulla för rekreation och återhämtning.
  Det behövs fler gröna samband för att bevara och öka den biologiska mångfalden och skapa fungerande ekosystem. Gröna samband behövs även för vårt välmående, se mer kring gröna samband under krav 3 – Gör det lättare att hitta ut i naturen. Prioritera flera urbana naturvårdsarter i översiktsplaneringen och planera grön infrastruktur utefter dessa. Införa en nollvision om att bygga på jordbruksmark. Skydda och tillskapa viktiga ekologiska kantzoner runt vattendrag i både lantliga och urbana miljöer i Göteborg. Krav 3 – Gör det lättare att hitta ut i naturen: Tillgången på tätortsnära grönområden har stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Tillgänglighet och avstånd till grönområden är avgörande om människor använder det i vardagen, speciellt för barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar. Det ska vara enkelt, tryggt och utan barriärer att sig till närmaste grönområde. Allt fler vill ta sig ut i naturen och staden borde uppmuntra till rekreation och friluftsliv genom en grönare översiktsplan. De gröna sambanden gör det möjligt för en joggingtur, promenad eller vandring i lugna och grönskande stråk mellan större strövområden. Den gröna infrastrukturen är viktig för att bevara och återuppbygga människors förståelse för naturen. Staden behöver i översiktsplanen peka ut fler viktiga gröna samband och visa var insatserna ska göras för att bryta barriärer, såsom motorleder, något som helt saknas i förslaget till nya översiktsplanen. De gröna sambanden främjar den artrikedom som krävs för en ekologiskt frisk miljö.

Bildspel: Grön samverkan i Välen med politiker i Göteborgs Stad, Välens highland-kor