Pandemin som utplånade ett av världens mäktigaste träd

Ett av världens mest ikoniska träd, den amerikanska kastanjen, utplånades i en dramatisk epidemi vid förra sekelskiftets början. Mellan tre och fyra miljarder av detta enastående träd dukade under inom loppet av några årtionden. Med en höjd på uppemot 40 meter och en stamdiameter på tre meter präglade den amerikanska kastanjen landskapsbilden och skogarna i dåtidens Amerika.

Kastanjepesten upptäcks på Bronx zoo

Året var 1904. På Bronx zoo i New York började djurparkens kastanjeträd plötsligt att drabbas av en pest. De gröna bladen började falla av från grenspetsar, på barken syntes en prickig brun rost som spred sig genom hela trädet. Inunder barken i trädens tillväxtsskikt, kambium, växte Cryphonectria parasitica, en parasitsvamp, som trängt in genom ett sår i barken. Barken lossnade från träden, inunder omslöts stammen av en orange pest. Sjukdomen spreds snabbt genom träden och dödade deras kambium, men avstannade dock vid rotkragen, den plats där stammen passerar in i roten, vilket fått till följd att trädets rötter levt vidare.

Funktionellt utdöd

Den amerikanska kastanjen har överlevt genom att skjuta stubbskott som växer energiskt på avverkningsområden och andra störda platser, men som oundvikligen dukar under av pesten och vissnar ner. Arten har inte längre någon förmåga att reproducera och föröka sig och därför är den amerikanska kastanjen funktionellt utdöd. Den kan leva vidare i sin ständigt tynande tillvaro som stubbskott utan att någonsin växa upp till ett riktigt träd.

Innan upptäckten av svampen hade epidemin dock redan spritt sig över stora områden. Mer än tre miljarder exemplar amerikanska kastanjer täckte väldiga skogsarealer i östra USA, längs hela den 2000 kilometer långa bergskedjan Appalacherna där den amerikanska kastanjen var det dominerande trädslaget och utgjorde 25% av alla träd. Dess antal motsvarade drygt en procent av de 3.04 triljoner träd som existerar på hela jorden idag.

Globaliseringen orsakade kastanjeepidemin


Orsaken till spridningen av den amerikanska kastanjesjukan var densamma som vi bevittnar idag – människan och globaliseringen. Forskarna Metcalf and Collins, fann att det var japanska och europeiska kastanjer som USA hade börjat importera år 1876 som bar på sjukdomen. Vid sekelskiftet såldes de främmande träden på postorder av plantskolor över hela USA. I forskarnas rapport om kastanjesjukan 1909 slogs det fast att sjuka planstskoleträd var den främsta orsaken till epidemins snabba spridning bland de inhemska träden. 

Kastanjesjukan i USA fick stora konsekvenser. 1912 trädde den amerikanska växtkarantänförordningen i kraft för att förhindra att något liknande någonsin skulle inträffa igen.

1913 skickade det amerikanska jordbruksdepartementet USDA växtforskaren Frank Meyer till Asien för att undersöka om sjukdomen fanns hos kastanjerna som växer där. Meyer rapporterade tillbaka att han hittat sjukdomen hos både kinesiska och japanska kastanjer. Idag vet vi att dessa båda träd har god resistens mot svampen och att de trots att de kan smittas av den mycket sällan dör. 

Den europeiska kastanjen har också drabbats hårt av svampsjukdomen. Femtio procent av de europeiska träden uppskattas har dött och läget är så allvarligt att dess överlevnad är hotad på sikt. Dock har en del träd motståndskraft mot svampen tack vare ett virus, hypoviruset CHV1, som minskar svampens sjukdomsalstrande förmåga hos kastanjerna.

Sjuka hästkastanjer i Kastanjeallén i Tynnered i Göteborg


Försök att stoppa sjukdomen genom att såga ner och förbränna kastanjer runt omkring infekterade områden var resultatlösa: 1926 rapporterades sjukdomen ha spritt sig över hela den amerikanska kastanjens naturliga utbredningsområde och skogens viktigaste träd hade reducerats till sly. Detta var inte bara en ekologisk katastrof av enorma mått – med den amerikanska kastanjens utdöende försvann många andra arter som var direkt knutna till trädet – utan innebar också en ekonomisk och social kris då de amerikanska kastanjerna var den viktigaste råvaran i östra USA:s stora skogsindustri.

Ett par enstaka små bestånd och planterade amerikanska kastanjer överlevde pandemin – omkring 100 träd totalt. Men sjukdomen har berövat alla dessa överlevande träd på deras reproduktionsförmåga.

Sedan flera år pågår försök att återuppliva den amerikanska kastanjen. Ett försök genom korsning med kinesisk kastanj med hög resistens mot svampsjukdomen pågår. Det kommer dock ta sex generationer korsningar och flera årtionden innan man har plantor som är motståndskraftiga nog mot sjukdomen för att planteras ut.  En genmanipulerad ny amerikansk kastanj med resistens mot sjukdomen håller också på att tas fram och inom kort ska försök att inledas med att plantera ut träden i skog. Förespråkare säger att mycket av den genetiska rikedomen från dåtidens kastanjeskogar kommer att fås tillbaka medan kritiker är skeptiska till att plantera ut genmanipulerade (GMO) träd i naturlig skog. Arbetet med denna GMO-kastanj drabbades dock av ett bakslag och en förtroendeförlust när två av dess ledande representanter avgick i protest mot att Monsanto är med och finansierar projektet. 

Relaterat